En ljus undslykt. Gustaf III hade en afton nyss begitvit sig will sina sofrum, och betjen ingen trodde sig derföre i allsköns säkerhet kunna skrida till sin vanliga skörd: att, sedan konungen förfogat sig till hvila, plundra lampetter och kronör på de ännu icke utbrunna vaxljusstumparne. En man, hvilken sedan på annan väg vunnit vålförtjent ryktbarhet och utmärkelse, (Lars Hjortsberg?) var då — ännu yngling — anställd bland hofbetjeningen. Just då han som bäst höll på att nedtaga en vaxljusstump, öfverraskades han at konungen, som hade något att betalla och derföre öppnat dorren till salongen. Hvad är på färde? frågade Gustaf hastigt. Ah bara en tjut på ljuset Ers Majestät! svarade den fintlige gossen. — Konungen anade bvad slags tjuf det var, men smälog blott åt det qvicka svaret och drog sig tillbaka. Bondånger. Vid Söderhamns rådhusrätt domdes nyligen en bonde att sor slagsmål, fylleri och sabbatsbrott böta 20 rdr rmt. Bonden var hemma i — Njutånger. wii Ut jFwd