tez regering, hvilken Frankrike understödjer, torde dessutom bli lika blodtörstig som de fleste andra herrskares inom mellerst och södra Amerikas republiker, och det är ungefär lika liten heder att understödja denne mexikanske president som att i Rom understödja påfven med thy åtföljande Frans d. II och hans röfvarskaror. Dessutom har Frankrike utsigt att få sig en ny tvist, om icke ett krig, med nordamerikanska unionen. Lincoln har nemligen, såsom vi förut nämnt, emot pantförskrifning af åtskilliga mexikanska provinser, lofvat Juarez och den nuvarande regeringen i Mexiko åtminstone pekunier hjelp och afvaktar för lemnandet at denna blott det ögonblick då fransmännen, såsom man hoppas inom kort skall ske, lidit ett betydligare nederlag. De sydoch centralamerikanska staterna sej med misstänksamhet på Frankrikes inblandning i de mexikanska affärerna och hafva for afsigt att i händelse af behof uppträda emot de franska trupperna i Mexiko. — Den af oss förut omnämnda underrättelsen öfver Eugland att 10,000 fransmån blifvit slagna i Mexiko bar oangenämt berört franska styrelsen. Man har förbjudit depeschens offentliggörande i franska tidningarne och PIndep Belge som ioneholl densamma blef ej i Paris utlemnad. Deremot fingo de engelska tidningarne distribueras så att nyheten i alla fall snart blef spridd. Telegrammet kan dock med stort skäl anses ogrundadt. I afseende på i omlopp satta ryktena om en förestående engelsk-fransysk bemedling emellan nordoch sydstaterna i Amerika anmärker Times, att en af England föreslagen bemedling skulle bli tillbakavisad af Norden. I fall deremot Frankrike erbjuder sin bemedling, såsom det har skäl atv göra, skall Södern utan tvifvel snart fordra erkännandet af sin oafhängighet. — Enligt senaste telegrammer från Amerika hafva secessionisterna utrymt Korinth af brist på lifamedel och dragit sig tillbaka till Okolona, som ligger 70 eng. mil söder om Mobile-Ohio-jernbanan. Ryktet vill veta att unionstrupperna ha besatt Wicksburg vid Mississippi och Little Rock i Arkansas. Det säges att sydtrupperna vid Richmond äro 200,000 man starka. General Banks har återtagit Front Royal och gjort 150 fångar. Senare Post. Från Hessen Kassel berättas, att hr von Lossberg som at kurfursten fått i uppdrag att dana en ny minister ej fick tillträde hos fursten, då han insann sig med listan på ministrarne. Persigny skall ha rest till England för att förelägga engelska regeringen kejsar Napoleons personliga åsigter angående den amerikanska frågan. — LIndep. Belge meddelar följande angående Frankrikes bemedlingsforslag i den amerikanska striden: Norden behåller Kentucky, Tenessee och Arkansas. Mellan Norden och Södern upprättas ingen tullgräns. Södern förbättrar slafvarnes ställning för att på detta sätt småningom kunna emancipera dem. Om Norden vägrar att antaga dessa vilkor föreslår Frankrike sydstaternas erkännande. Från Vera Cruz berätta de senaste depescherna att franska trupparna, ledsagade af Almonte, tåga mot Mexiko, som försvaras al Juarez. Forbindelsen emellan Vera Cruz och det inre är upphäfsd. Fransmännens helsotillstånd är godt. De vänta betydliga förstärkningar. Påfven lärer i Paris ha officielt förklarat att han ej emottager något förslag som går ut på att modifiera hans verldsliga makt. landels-underrättelser.