— Godt, det är bra! Men förskona mig nu från ert sällskap; det är just icke rekommenderande att på allmän väg gå i sällskap med er. i — Nå! låt mig bara uträtta mitt uppdrag och sedan skall jag gå min väg. Hvad beträffar att mitt sällskap är mindre rekommenderande, så — nåväl! jag vill ej vidare reta. er. Ni är kallad till domstolen kl. tre eftermiddagen och kom i håg att ni måste infinna er. i — Man kallar mig till domstolen? mig? hvarföre? — Och kom ihåg att infiuna er, har jag sagt! upprepade mr Ebenezer. Ni har sett att Lenison, er gamla passion, blifvit arresterad. Afy stampade med foten och afbröt harmset. — Tag er väl till vara för det ni säger, mr Ebenezer James! passion! han! Ni skall ej våga att stafflöst smäda mig. — Gör inga dumheter, Afy! Det tjenar till ingenting att sätta er på edra höga hästar mot mig. Ni vet hvar jag sett både honom och er. Man sade att ni rymt med Richard Hare. Jag skulle kunnnt för längesedan vederlagt det; men det har jag icke gjort, ty det har aldrig varit min sak att skrika i ogjordt väder och jag gör det icke nu heller. Lenison, annars Thorn kallad, är anklagad för mord på er fader och ni är kallad som vittne. En fullkomlig förändring försiggick med miss Afy. IIon blef ödmjuk och rädd, ja nästan förlamad af fasa. Jag känner alls intet till i afseende på mordet, mumlade hon och sökte antaga en lugn ton och hållning. Jag känner ej till något och ämnar ej infinna mig!