ma dag anledning till relegationer i massa. Men tror sig ha konmit på epåren en hel sammansvärjning inom detta universitet. Österrikiska polisen har sedan dess fördubblat sin stränghet. I Venedig sår ingen utan särskild tillåtelse lemna sitt hem efter kl. 9 på aftonen. Postbyråerna i Venetien få ej mera befordra italienska tidningar in i kejsarstaten. Ungt folk börjar åter fly till Piemont. I handel och sjöfart råder en nästan fullkomlig stockning. I Rom har biskop Dupanloup från Orleans hållit en predikan öfver den genom händelsernas makt allt mera nödvändig blifna föreningen emellan österoch vesterländska kyrkan. Han omnämnde den heliga stolens trångmål och revolutionen i Italien samt utropade slutligen till den stora mängden af troende som var församlad: I kunnen vara vid godt mod; inom kort skall påfven ha återvunnit sitt verldsliga herravälde och de fördrifna furstarne sina troner! Dessa ord besvarades med stormande bifallsrop af den fanatiska menniskomassan. — Romerska senaten har för afsigt att skänka alla närvarande prelater medborgarrätt i staden och uppteckna deras namn på en marmortafla, hvilken för reverldligad tider skall förvaras på Kapitolium! — Påfven höll dagen efter kanoniseringstesten en allukotion i hvilken han beklagade sig öfver den tryckning som utöfvades på påfvedömets verldsliga makt, mot hvilken Italien förklarat krig. Han uppfordrade biskoparne att hvar i sin stad söka bekämpa de irrläror, hvilka utbredde sig öfver allt. Dagen derpå eller den 10 besvarades detta tal af en adress från de församlade biskoparne, i hvilken de beklagade tryckningen på kyrkan i Italien, förklarade påfvedömets verldsliga makt nödvändig, billigade påfvens handlingar för att skydda den heliga stolens rättigheter, uttalade en rätt kristlig fördömelse öfver irrlärorna och slutligen uppmanade pätfven att fortfara i sitt motstånd. Ratazzis af oss förut omnämnda tal hvilket ansågs förtaga Italiens vänner allt hopp om en förestående lösning af svårigheterna, befinnes ha blifvit oriktigt framstäldt i den förkortade form, hvari det pr. telegraf återgifvits. Ratazzis ord hafva ingalunda varit så tröstlösa som man till en början fruktat. Han lät församlingen bestämdt förstå att Frans II sannolikt inom kort tid skulle bli nöd-akad lemna Rom. — Den vigtiga politiska diskussionen öfver de sista tilldragelserna vid österrikiska gränsen, hvilken slots med ett förtroendevotum för Ratazzi, ger anledning att förmoda det äfven hans lag angående sällskaper och föreningar skall antagas med betydlig majoritet. Kejsar Napoleons inflytande öfver Ratazzi träder genom detta lagförslag bjert i dagen. Förslaget förbjuder alla sammankomster, uppköp at krut och ammunition och utbredandet at författningsvidriga grundsatser, med ändamål att sätta staten i fara. Landsförvisning och fängelsestraff, äfven af strängare art, vänta dem som förbryta sig emot denna lag. Åtskilliga andra stränga paragrafer finnas i förslaget. — Enligt Popolo dtalia skola muratistiska stämplingar ha blifvit upptäckta. Bland annat cirkalera listor för att samla underskrifter för Murats tronpretendentur äfvensom flygskrifter för samma ändamål äro i omlopp. — Garibaldi har begifvit sig till italienska Schweitz. Han är alldeles utledsen vid politiken, och för att slippa ifrån den, håller han sig så väl undan, att ej hans bästa vänner veta hvar han finnes. Från Neapel berättas alt biskopen msgr. Capnto firat en religiös fest, vid hvilken flera liberala andliga voro närvarande. Biskopen uttalade sin varma önskan, att han snart måtte få se Viktor Emanuel på Kapitolium. — Fyra personer hafva i Molo di Gaeta blifvit häktade och skjutna såsom deltagare i en bourbonsk sammansvärjning. Bland de skjutna var en bayersk grefve, i hvars ego man fann 2,000 Napoleondorer och en ring af stort värde. Penningarne utdelades bland manskapet. Den mexikanska frågan är forttarande den som sätter Frankrike i största bryderi. Det är ej så lätt att i ett så aflägset land som Mexiko upprätta en ny regering och äfven om det låte sig göra, skulle det vara svårt att i tidens längd upprätthålla den. Det heter visserligen att Frankrike på Mexikos bekostnad skall hålla en truppstyrka derstädes, men frågan blir, om Mexiko vill eller 1 a ÅA . ÄA25D5