vit utgifven, berättar dock åtskilligt som betydligt strider emot dessa uppgifter. Englands och Spaniens tvister med den franske fullmäktige de Saligny uppstodo, redan före dennes vägran att erkänna Soledadkonventionen. Han hade nemligen långt törvt gjort påstående om en skadeersättning af Mexiko på 12 millioner dollars, utan att kunna bevisa sin rätt till en sådan summa. Dessutom skall största delen af innevånarne alldeles ej ha lust att utbytta sina republikanska institutioner mot en monarkisk. De vilja hellre stå i beroende af Juarez eller Doblado än af en europeisk furste. Ännu mindre har man i Mexiko önskat erkehertig Max af Österrike till konung. Vicekonungen i Egypten har vid sin atresa fran Paris till London af kejsaren fått hederslegionens stora band. I engelska underhuset har ministeren d. 3 Juni vunnit en stor seger. Toryoppositionen hade sedan en tid tillbaka forsökt störta den nurarande regeringen genom en förening at det katolska ockManchesterpartiet. Deras egenttliga vapen emot ministeren var de stora utgilterna for krigsväsendet. Flere förslag framlades, hvilka mer eller mindre bestämdt fordrade en nedsällning i dessa kostnader. Lord Palmerston vände emedlertid frågan så som om den skulle ha gällt underhusets förtroende for eller misstro mot regeringen. Denna segrade med 367 röster emot 65, alltså med en öfvervigt af 302 röster. — Alldenstund de Joniske öarnes guvernör vägrat mottaga ett af öarnes parlament framstäldt andragande om förening med Grekland, har parlamentet beslutat att i denna sak vända sg direkte till drottning Viktoria. — Den engelska princessan Alices bröllop med prins Ludvig a! Hessen-Darmstadt säges skola fires d. 1 Juli. Senare Post LIndep. belge berättar det Lavalette skall ätillkännagitva för Antonelli, att den franska ockupationen af Rom upphör nästa vår. Frankrike vill sjelft ej längre göra några förslag till påfliga hofvet, utan blott öfvertaga mäklingen at förslag emellan detta och det italienska. — I Neapel har negotiationen af ett bourbonskt lån blifvit omintetgjordt. Från Lissabon berättas om åtskilliga oordningar som! tilldragit sig. I byarne Mouzon och Villaduras ha nu senast menniskohopar om 500 personer samlat sig och ropat Ned med skatterna! Lefve konungen och religionen. Enskilda bref från Mexico uppgifva att en strid egt rum vid Acultzingo, i hvilken fransmännen förlorat mest i dödade och såradn, i synnerhet officerare. — Soledad och Cordova hade blitvit besatta af mexikanska trupperna så snart fransmännen lemnade dem, och de förre stodo äfven redo att göra på samma sätt med Orizabra. — Gula febern i dess mest fruktansvärda form rasar i Vera Cruz. De officiela berättelserna om nordstatsfartygens anfall mot fort Darhng vid S:t Jamesfloden ha visat sig mycket öfverdrifna hvad betraffar nordstaternas förlust. Monitor var fullkomligt oskadad efter striden och hade inga dödade eller sårade. Dess kanoner kunde dock ej gitvas tillräcklig elevauon för av träffa fästet. — Berättelsen om general Butlers skräckvälde i New-Orleans visar sig öfverdrifven. Innevånarne derstädes äro dock mycket fiendtligt sinnade. — Nordstatseskadern under general Farragut avancerar oupphörligt uppåt Mississippi och sprider sörfäran ofverallt. 11224A 112—