det de yngre sönerna regelmässigt till folket återvända och nya medlemmar ur detta till adelsmän upphöjas. Vägen till ärans tempel går i England genom dygdens tempel, såsom Robert Walpole uttryckte sig i det berömda tal, genom hvilket han år 1719 bekämpade den af Georg I gjorda lagförslaget att förvandla pärskapet i England till en sluten kast. Detta förhållande emellan folk och adel och den senares förstärknig genom det förra är orsaken till den engelska adelns kraft, sundhet och popularitet, äfvensom förklaring på den egenheten att man har afkomlingar af adelsslägter från 11:te århundradet, hvilka förlorat adelsskapet, medan å andra sidan ej en enda medlem af den nuvarande engelska adeln kan räkna sitt stamträd, så långt tillbaka som i 13:de seklet. De gamla adelstitlarne hafva väl blifvit qvar, men familjerna som buro dem hafva många gånger vexlat. Somliga familjer ha visserligen slocknat under de täta borgerliga krigen, men många hafva blifvit utstrukna för högförräderi eller — fattigdom. Isynnerhet i det senare fallet saknas ej pikanta exempel och höga namn. i..f LL 3