svenska till latinska språket, vittnande om säker bekantskap med det senare språkets allmänna lagar; c) en dylik till franska, eller efter lärjungarnes val, tyska språket, ådagaläggande säker kännedom af formläran och det vigtigaste af syntaxen samt d) ett mathematiskt arbete, behandlande två geometriska och två algebraiska problemer eller theoremer. Vid b) och c) få ordböcker och vid d) logarithmiska tabeller begagnas, men den som anlitar andra hjelpmedel eller annans hjelp eller lemnar annan sådan, har förverkat rättigheten att utan ny anmälan undergå atgångsexamen. Den medgifna tiden är vid a) och b) sex, vid c) tre och vid d) åtta timmar. Äfven oafslutadt arbete må till pröfning upptagas och kunna godkännas. Arbetena rättas af vederbörande lärare och pröfvas derefter af denne samt den som läroverkskollegium inom sig utser och derjemte, om meningsskiljaktighet uppstår, af rektor eller en tredje lärare, varande betygen: berömlig, med beröm godkänd, godkänd och icke godkänd. För att få undergå muntlig examen fordras betyget godkänd för a) och b) samt något af de öfriga, eller blott för de två första, om 43 af lärarne, som skola förrätta den muntliga examen, anse sådant böra medgifvas. Den muntliga examen, som förrättas at lärarne i högsta klassen, af en hvar i dess läroämnen, och hvars omfång bestämmes af examens-censor, omfattar foljande ämnen: kristendom, latinska, grekiska och franska språken, mathematik och fysik, historia och geograsi samt filosofisk propedeutik, äfvensom, om lärjungen önskar, engelska och hebreiska språken. Föremålen böra hufvudsakligen vara de i läroverkets högsta klasser genomgångna lärostycken och afsigten är förnämligast att utröna halten af den bildning han tillegnat sig. Till öfversättning böra jemväl föreläggas i latinska och franska språken arbeten af försattare, hvilkas skrifter ej blifvit lästa, och i grekiska icke lästa stycken i arbeten af förtattare, hvilkas skrifter blifvit till större del genomgångna. At lärjunge, som icke läst klassiska språken, fordras i den skriftliga examen a) en uppsats på modersmålet öfver något uppgilvet ämne; b) en öfversättning till tyska och en till franska eller, efter lärjungens val, i stället för endera af dem, en till engelska språket, vittnande om säker bekantskap med de allmänna lagarne för dessa språk; samt c) ett mathematiskt arbete, behandlande två geometriska och två analytiska problemer, samt ett af mekaniskt eller fysikaliskt innehåll. Den medgifna arbetstiden är sex timmar tör litt. a, tre timmar för hvartdera öfversättningsprofvet, sem för de geometriska problemerna och sju for de analytiska jemte det af mekaniskt eller sysikallskt innehåll. För att få undergå muntlig examen erfordras betyget godkänd för a) och c) samt för ett af öfversättningsprofven eller blott för de förra under det här ofvan omnämnda vilkoret. Den muntliga examen omfattar följande läroämnen: kristendom, engelska och franska språken, mathematik, fysik och kemi, historia och geografi samt filosofisk propedeutik. För öfrigt gälla samma soreskrifter som för dem, hvilka läst klassiska språk. Kunskapsbetyg afgifvas at den lärare, som verkställt pröfningen, hvaretter alla lärarne, som deltagit i denna, med fästadt afseende dels å lärjungens under lärotiden erhållna vitsord och dels å hans i den skriftliga och muntliga examen visade bildning, bestämma medelst omröstning, om och till hvilken grad han eger den mogenhet, som afses med en fullständig elementarundervisning, gällande, derest rösterna äro lika delade, den mening rektor biträder. Den som icke godkänts i ett eller annat ämne vid den muntliga examen, må dock kunna förklaras mogen, om han gjort mera än vanliga framsteg i ett eller flera andra, företrädesvis klassiska språk eller mathematik, eller för dem som icke läst nämnda språk, i mathematik, naturvetenskap eller lefvande språk. Betygen äro de förut nämnda. Censor kan underkänna en af examinatorerna mogen förklarad lärjunges examen och må för honom mogenhetsbetyg ej utfärdas. Examensprotokoll föres af rektor och undertecknas jemväl af examinatorerna. I det öfver den muntliga examen, hvilket förses med censors underskrift, skola för hvarje lärjunge upptagas ej endast de vitsord honom tilldelats, samt, om censor underkänt examen, skälen dertill, utan äfven de betyg, som erhållits vid den skriftliga pröfningen, äfvensom vid flyct