Article Image
G. Båtzen, för att i enskilda angelägenheter företaga en utrikes resa. För resande till verldsexpositionen. Den 19 inst. Juni kommer den särskilda byrå att öppnas som är afsedd att meddela upplysningar åt svenska industri-idkare, hvilka besöka expositienen. Byrån, som tår sin plats i n:o 42 Brompton Road, London, S.W., blir öppen alla dagar till d. 15 Aususti och står under inseende af Sveiges kommissarie vid expositionen grosshandl. C. F. Wern. Föreständare för byrån blifva kaptenerna E. von Schoultz och J. A. G. Björkman; biträden å densamma blifva byggmästaren M. E. Gröndahl och verkmästaren O. F. W. Wallin. Landshöfdinge-embetet har eninrat ordföranderna i sockennämnderna inom länet att skyndsamt, och så fort ske kan ester det bevillningstaxeringslängderna för året blifvit uppgjorda och vederborligen fastställda, tillse, att den i 5 8 af kgl. förordningen om kommunalstyrelse på landet af d. 21 Mars d. å. omförmälda fyrktalssättningen behörigen verkställes samt för granskning och godkännande å sockenstämma till vederbörande presterskap aflemnas. — Likaledes har landshöfdinge-embetet erinrat länets innevånare derom, att kgl. stadgan om mått, och vigt af d. 31 Jan 1855 skall vid nästkommande års början träda i full verksamhet, samt att underrättelser om sådana nya mått och vigter, som efter nämnde tidpunkt skola uteslutande begagnas i handel, uppbörd och leverering, kunna erhållas i provinslandtmätorikontoret af förste landtmätaren den 1:sta och sista söknedagen i hvarje månad. Nordiska studentmötet. —Fedrelandet har sent omsider uppträdt mot de artiklar i Skandivavisk Gazette, hvilkas innersta mening varit en afgjord, stundom alltför häftig opposition mot det blifvande studentmötets politiska karakter, eller rättare mot den hos de danska ledarne varande uppfattningen deraf. Vi hafva förut framhållit vår tanke, att värdarne sjelfva af ren grannlagenhet ej kunnat uppställa såsom diskussionsämne ett blott politiskt program, lika litet som de kunna förhindra mötet från att ega en politisk karakter, redan derföre att mötet verkligen eger rum nu, då Tyskland gjort ett attentat mot Danmarks sjeltständighet, som kan medföra de mest vidtutseende följder, hvilka h. exc. hr Hall, enligt många samstämmiga uppgifter tillochmed lär vara hugad att öfverlemna åt en kongress afgörande. För egen del anse vi oss ej kunna annat än ställa oss på Fedrelandets sida i denna sak, hurn gerna vi än skulle vilja vara på Gazettens. Enligt vår uppfattning kunna de båda ståndpunkterna måhända förflyttas hvarandra närmare, än det vid första påseendet tyckes. Dertill behöfves blott, att Gazetten sätter sig tillbaka in i studentens, den unge studentens, (ty de nordiska gästerna äro dock mestadels unga), tankegång och åsigter. Han fattar nog den skandinaviska sddgen, han har idealet klart för sig, men månne han känner alla de tusende labyrintiska omvägarne till idealets nående? Idealet är en gång gifvet, och vitro studenternas arbete för detsamma, politiskt taget, alltid komma att inskränkaa sig till entusiasmerade upprop åt öfriga medborgare i de trenne brödraländerna att med samma värme omfatta nämnda ideal och söka bringa det till realitet. Men en annan fråga blir den: är ej studentmötenas tid snart förbi, och medborgarnes snart inne? År ej den skandinaviska frågan ännu så långt framflyttad, att den kan ställa sig öppet på realitetens fasta grund? Vi tro, att den är det — blott ett allvarligt försök gjordes till ett rendez-vous des masses. Månne ej Skandinavisk Gazette, hvars utgifvares mångåriga och varma, ja, eldiga sträfvan för Skandinaviens sak är ett allom bekant faktum, skulle häri finna ett lämpligare fält för sina aktningsvärda sträfvanden att väcka ett rörligare lif för Skandinaviens ide, än uti en opposition mot studentmötet, som ännu icke kan vara fullt berättigad? ÄÅ andra sidan har Gazetten framställt många behjertansvärda anmärkningar, som kunna framkalla tvifvel om Skandinavismens popnlaritet i Danmark; men den är ej död som slumrar. — För den deputation af det blifvande nordiska studentmötets direktionen i Köpenhamn, som hos konung Frederik den 26 d:s aflade sin tacksamhet för det förut omförmälda er

30 maj 1862, sida 2

Thumbnail