fältgeråd lägo kringapridda öfverallt i lägret. Fort Macgruder, för hvars intagande MoClellan låtit bygga starka verk, visade sig nu vara en ytterst svag position. De inre verken bestodo af på hvarandra lagda sand-äckar, framtill försedda med mellan dem liggande svartmålade träblock. Då MoClellan, nordgeneralen, upptackt sakernas verkliga tillstånd, lät han genast sin här bryta upp, för att om möjligt angripa och omringa fienden ännu på halfön. Han förföljde honom till Williamsburg, der en skärmytsling egde rum, hvarvid sydtrupperna ledo förlust. fven denna plats ha de nu utrymt, förföljda af MOlellan till floden Chickahominy, under det 20,000 man nordtrupper under betäl at general Franklin landstigit vid West Point, tjugo eng. mil sydost om Williamsburg. En ordentlig kapplöpning egde nu rum mellan nordoch sydtrupper, och hade Franklins trupper bunnit före de sednare, hade det varit fara värdt, att hela sydarmeen i denna trakt med presidenten och andra blifvit omringad och måst gifva sig på nåd och onåd; men enligt senare underrättelser ha sydtrupperna dock fått försprång och ötverskridit Jamesfloden, vid hvilken Söderns hufvudstad Richmond ligger. kmellerud har Franklin forenat sig med MoOlellan och båda rycka nu i starka marscher och med ett fienden vida öfverlägset antal trupper fram mot Richmond, som sydtrupperna sannolikt måste, för att rädda sig, lemna åt sitt ode, isypnerhet som de lida stor brist på lifsmedel. Är Norden väl en gång i besittning at Soderns hufvudstad, har äfven en moralisk seger vunnits af Norden, som skall mycket nedslå Söderns mod. Från Nev-Orleans berättas, att nordtrupperna intagit de nedanför staden belägna fästena Jackson och S:t Philipp. Enligt skrifvelse från Mexico af d. 24 april, hafva fransmännen efter Orizabas besattande framryckt vidare, angripit mexicanarne och intagit ett litet fäste. Såsom orsak hvarföre fransmännen å sin sida icke upp: fylla konventionen i La Soledad, beteckna de törst presidenten Juarer krigsförklaring, sedan mordet på flere franska soldater och de af Juarez pälagda skatterna, samt sist afskärandet utaf tilltorseln af lifsmedel. I Paris börjar allmänheten nu ändtligen reflektera öfver att Frankrike åter verkligen befinner sig inveckladt i ett nytt krig, och i pressen har redan en ganska hjflig diskussion börjat. De halfofficiela udningarne understödja naturligtvis som vanligt regeringen, och den liberala pressen åter tyckes åse saken med missnöje. På börsen är stämningen orolig och man väntar inom lagstiftande kären anmärkningar med afseende på sakens finansiela sida. Spanska ministrarne ha förklarat sig godkänna general Prims beteende i Mexico, och ba lofvat att framlägga handlingarne i saken, Senare Post Ej nog med att nordtrupperna i östra delen af Amerika, i Virginien hafva framgång; ätven i vestern tyckes allt närma sig ull eu slutligt afgörande, förmånligt för Norden. Det ar redan förut bekant, att den här kommenderande sydgeneralen Beauregard utrymi Corinth och dragit sig tillbaka till Memphis. Sedan nu New-Orleaus intagits at Nordtrupperna och de nedanför denna stad belägna tästena gitvit sig, säges hela vägen ända ill Memphis stå öppen för nordtrupperna som komma söderifrån, under det Beauregard alltjemt förtöljes norrifrån af dervarande ansenliga nordstyrka, så att han verkligen svätvar i fara för att råka mellan tvenne eldar och blifva fångad. Det vill. derföre synas som om Söderns sak vwillsvidare är förbi, och att Norden genom sina större hjelpkällor slutligen vunnit seger. Enligt berättelser: från New-York; varade bombardementet af de nedanför NewOrleans belägna fästena oafbrutet i sex dagar; 21 mörsarebåtar och 3 kanonbåtar deltogo i striden och forcerade passagen till Mississippi. 11 Södern tillhöriga kanonbåtar blefvo borrade i sank. Sydtrupperna hafva förstört bomull till ett värde af 8 å 10 mill. aalar