rån affären. Han har för någon tid åter äf stängt sina kontor och tänker företaga en ecsa. Hr Vires roll är antagligen för alltid itspelad. En för bomullshandlare och förädlare ganska vigtig underrättelse når oss från Pasama, af d. 30 mars. Det heter nemligen i en korrespondens derifrån, att det spanska Amerika nu söker så mycket som möjigt tillfredsställa det nödrop efter bomull, som höres från England och Europa i allmänhet. De östliga kuststaterna hafva utfört till Europa allt hvad de kunnat umbära. Under de sista fem månaderna har äfven vestern temligen atarkt deltagit deri; under det den förut af denna artikel ej skickade något till England, utan använde sin odlade bomull för egen inhemsk industri, isynnerhet till förfärdigande af grofva indiska ponchos. Sedan amerikanska kriget bröt ut, hafva oaktadt del dyra transportkostnaderna nära 14.000 balar bomull förts öfver Panamanäset, under det hittills blott de dyraste artiklar kunnat bära sådana transportkostnader. Äfven Peru har på senasto tider, efter ifrig uppmaning från England, deltagit i denna utförsel. En Panamatidning yttrar härom: x Alla från Peruhamnarne ankommande ångbåtar äro nu lastade med bomull. Bomullsplantan i Peru och Ecuador lemnar vida högre skörd än i Alabama och Syd-Carolina, och öfverträffar denna i trädens finhet, längd och hvithet. At den sydamerikanska bomullsodlingen har genom händelserna i Nordamerika plötsligen gifvits en mäktig impuls. Peru allena torde under nästa år kunna lemna mer än en mill. skålpund af denna vigtiga artikel. Liknande meddelanden innehålla berättelserna från Vestra Mexico, Guatemala, San Salvador, Nicaragua och Chiriquo. Ötverallt vill man nu odla bomull. — Mr Holt, en af de rikaste redarne i Liverpool, befinner sig i Panama, för att inrätta en ny ångbåtslinie mellan Liverpool och Aspinwall. Från NewYork skrifves under d. 7 maj närmare om Yorktowns utrymmande: Sydpresidenten Jefferson Davis och andra sydgeneraler lade råd i Yorktown, hvarvid de kommo til det beslut, att utrymma staden, emedan den ej längre kunde bibehållas. Sydgeneralen Johuston gaf d. 1 maj befallning om utrymmandet. Detta började d. 2 och slutades d. 3 maj. Sydtrupperna efterlemnade ett betydligt antal kanoner. Såsnart utrymmandet blef bekant, satte general NMClellans trupper sig i rörelse, för att förfölja fienden. D. 5 anlände de till Williamsburg. Deras arrieregarde hade emellertid erhållit förstärkningar och sökte kasta general MOlellan tillbaka, men led sjelf nederlag och den venstra flygeln blef drifven ur sina positioner. Tilsolje af denna fäktning utrymde sydtrupperna Williamsburg under natten mellan d. 5 och 6 maj, och platsen besattes d. 6 af nordtrupperna under general Halloch. De unionistiskt sinnade innevånarne i New-Orleans (deras antal uppgisves ej närmare) hafva hållit ett meeting, under hvilket entusiasmerade opinionsyttringar egde rum. ———— mm —2— —— Senare Post. Konungen af Preussen har nu genom konseljpresid. furst Hohenlohe öppnat landtdagen. I furstensjtal vid öppnandet heter det, att sessionen ej skall vara längre, än nodigt är för afgorandet af de vigtigaste angelägenheterna. Vidare förkunnas deri upphäfvandet af skattetillägget från d. 1 Juli, framläggandet af budgeterna för 1862 och 1863, nedsättande tillsvidare af utgifterna inom militärförvaltningen och större specialisering af inkomstoch utgiftsposterna. — I trontalet lyder det vidare att förhandlingarne med Danmark ännu icke ledt till något vidare resultat. Deras utgång skall komma att bero af, huruvida Danmark vill besluta sig för att uppfylla de vid öfver enskommelsen år 1852 gentemot Tysklanc ingångna förbindelser. — Med afseende pi Kurhessen har det lyckats regeringen att of vertyga nästan alla tyska regeringar om nöd vändigheten af återinförandet af 1831 års för fattning; och regeringen vill nu draga om sorg om ett ofördröjligt afgörande till förmå! för nämnda författning. Angående ett härvic inträffadt incidensfall motser regeringen änni :22 ramaringang förklaringar— — — —