AC ATLAS ER 114 MMM VvÄAAME SYD i vårt gårdagstelegram, hvari berättas, av len man, som så länge utgjort en ond ande ör Italiens lugn och konsolidering, belälhafvaren öfver franska trupperna i Kom, gene-ral Goyon nu ändtligen lemnat Kom, dit vi hoppas att han aldrig mera må sätta sin fot. Den orlotssedel ban för med sig derifrän är visserligen förgylld med det af påfven honom tilldelade stora bandet af Kristus-Orden, hvilket hittills blott kommit fem utvalda här på jorden ull del: Karl X, kejsaren at Österrike, Frans II, general Lamoriciere och nu general Goyon, men förgyllningen är oäkta, ty under det tunna skalet skönjer man röda blodspår, märken efter det hemliga understöd amfibiegeneralen egnat rofvarehorderna, som de legitima och bourbonerna skickat öfver gränsen in i Syditalien. Generalen står i allmänna opinionen ej hogt, och den ovilja, som från alla håll kommit honon till del, skall snart älven öfvergå på den krinolinkjortel, bakom hvilken han drifvit sitt spel. Vi mena naturligtvis kejsarinnan Eugenies inblandning i poliuken, hvilken ingalunda gifvit franska regeringen lagrar. Deremot har den redan skalfat henne: en tadlande broschyr på halsen, med titeln: Limpratrice kEugeme et le peuple. De tillämnade stora festligheterna vid kanoniseringen af de japanesiska martyrerna i Rom skulle försiggå i följande ordning: Söndagen d. 11 Maj begaf påtven sig i sestligt tåg till St. Giovanni di Laterano; onsdagen d. 14, påflig gudstjenst i St. Pietro; torsdag d. 15, allmant konsistorium i kongl. salen i Vaticanen, der de dekreter, som förbereda kanonisationen, skulle uppläsas; söndagen d. 18, påflig gudstjenst i St. Maggiore: Under loppet af veckan från d. 18 till d. 25 skulle konferenserna med biskoparne öppnas. Detta blir en i politiskt afseende vigtig vecka. Måndagen d. 26, skall påfven fungera i St. Filipp di Neri; onsdagen d. 28, i St. Giovanni di Laterano ; söndagen d. 1 juni påflig gudstjenst i sixtinska kapellet. Från d. 1 till d. 8 Jum andra veckan af konferenserna. D. 7 juni början af den för tre dagar bestämda kanomisationsfesten; d. 8 juni päflig gudstjenst i St. Pietro. Italienska regeringen vägrar att lemna de italienska biskoparne pass för bevistandet af kanoniseringen och uppmanar dem att ej lemna sina stift, på det söndringar mellan dem och deras församlingar må kunna undvikas. Den i Tyskland pågående vulkaniska naturrevolutionen i en — thekittel, såsom Orvar Odd säger om den Hessen-Kasselska tvisten, kan antaga vidt utseende följder, men den kan äfven hälla sig beskedligt inom tbekittelen. Det heter nu, att kurfursten a Hessen ingalunda för alltid inställt valen och återkallat de båda omtvistade valförordningar ne af 1860, utan blott gjort det tillsvidare tills underhandlingarne med Förbundsdager afslutats. Således kunna de goda tyskarne detta fall ännu ha tid till nedskrifvandet a långa noter. Den Hessen-Kasselska mini stören satte sig emellertid emot nämnda kur furstens beslut. — Rasande öfver det dålig: emottagande, som blef preussiska sändebudet general Willisen, till del, har preussiska re geringen tillställt Hessen sitt ultimatum, hvar fordras ministrarnes afskedande inom 48 tim mar, på samma gång reserven till ett pa armekårer inkallades, för att göra de senar säliskap vid inryckandet i Hessen. Förhål landet är härvid sådant, att det tyska folket och enkannerligen det hessenska som sake: äfven mest angår, står på Preussens sida, hva angår förändringen af regeringen i Hessen men Preussen, hvars statsman i närvarand stund tyckas mycket hugade att rusa på oc lika plötsligt retirera, har isolerat sig inor Tyskland och motarbetas af de bekanta wirz burgarne med Österrike i spetsen. Dess hafva nu protesterat mot Preussens ultimatur såsom försattningestridigt, emedan de frukt för denna state äregiriga planer, och påst att det icke tillhör Preussen utan Förbunds dagen att vidtaga en exekution. Sålede har man häri ännu tid till gräl. För a emellertid ha ett vaksamt öga på Preusser skola österrikare, säges det, inrycka i Kur hessen. Det vore väl, om med ens gjorde slut på detta tyska tvistäpple, som kalla Hessen. Inom sjeltva Hessen har folket nästa öfverallt afhållit sig från att välja, så att v: len derigenom redan äro faktiskt strandade. I Frankrike har regeringen ej vågat tro sa den allmänna meningen och påyrka sal skattens indrifvande, utan har denna i ställe Efter regeringens åtgärd attförbjuda tic ningarna Affantlimmira ÄAlIJjrÅ) gnhekrintian