8 46. Med ledning af denna beräkning och de under landstingets sammanvaro fattade bestut skall landstinget, innan det ätskiljes, upprätta fullständig utgiitsoch och inkomststat för det nåsttöhanue året, utvisande, å ena sidan, de särskilda utgutwsposterna och, å den andra, de tillgångar och mkomster som äro att påräkna, samt det belopp, hvilket skall hos länets skattskyldiga innevånare uttaxeras. 3 47. I tråga om bestammanue at atgitter eller arbeisbidrag för sådana toretag eller åtgärder, till hvilka bidrag böra enligt lag trån hemman och tastighet utgå, eller i atseende å hvilka andra grunder för kostnadernes uttaxering äro taststallda, gäller till efterrättelse hvad i thy fall stadgadt är. I virigt må landstinget, med atseende på ett itrågastälat företags beskaffenhet, särskildt bestämma grunden för uttaxering af de medel, som för dess uttorande erfordras. I de fall, då icke några sådana bestämmelser finnas meddelade, som i toregående moment omtalas, böra de atgifter, som af landsunget blitvit till uttaxering beslutade, utgå i forhallande ull den allmänna bevillning enligt art. II bevillungsstadgan tor tast egendom eller tor inkomst af kapital eller arbete, som at en hvar skauskyldig ul statsverket erlägges, på det sätt, att den summa, som af landstivget blifvit till uttaxering bestamd, jemfores med hela det från länet ull statsverket utgaeude bevillningsbelopp enligt art. II bevillningsstadgan, då sig visar, huru mänga öre riksmynt i landstingsskatt belöpa sig på hvarje riksdalers bevillning. Bråk at oretal bör til helt ore höjas. Då fråga om grunuen för afgifters uttaxering uppkommer, skall denna traga först aftgoras. Framstalles inom landsting pastaende, att soretag, hvarom förslag blifvit väckt, är af den beskaflenhet att eudast stad eller endast landsbygd at töretaget kan hafva hufvudsaklig nytta, och att förthy i torra sallet landsbygden och i det senare städerna, vare sig samfäldt eller en eller flera bland dem, må från bidrag will det foretaget betrias eller med sädant bidrag i jemforelsevis minure mån betungas; då skall jemväl otver sådan framställning beslutas innan hulvudfrågan till afgörande töretages. I 48. Till ledning för landstingsskattens bestämmande böra häradsskrifvarne hvarje år, efter slutade taxeringsforrättulngar, till landsungets oruforande genom K. M:is belallningsba tvande insända förteckningar, som för hvarje socken summariskt upptaga beloppeu at åsatt beviilning enligt art. Il bevillningsstadgan, särskildt för i mantal satt jord, 10r annan fast egendom, samt för inkomst at kapital eller arbete. Genom K. M:ts betalln:hde insända magistraterna dylika uppgitter för städerna; hvaretter landstingets ordföraude låter genom kamreraren deraf uppratta sammandrag, upptagande hela lanets bevillningssumma, samt huru mycket sig beloper a hvarje stad eller socken. 49. K. M:ts befallningshafvande ombesörjer på landstingets derom fastställda begäran, att de till uttaxering beslutade medel under benämning landstingsmedel varda genom vederbörande, i sammanhang med kronoskatterna, debiterade och indrifna, samt i landtränteriet insatta inom den tid och med det ansvar, som är för kronans uppbörd stadgad. 50. Den 1 maj skall fullständig redovisning öfver uppbörden af landstingsmedlen till Kongl. M:ts besallningshafvande aflemnas, för att till landstingets ordtörande insändas, och böra de nämnde dag utestående rester på enahanda sätt inom den 1 september redovisas. I 51. Landstingets ordförande låter genom kamreraren upprätta sammandrag ofver redovisningen, att landstinget vid dess första sammanträde foreläggas. 52. Landstinget beslutar om atskrifning at sådana medel, som, i anseende till bristande tillgång, icke kunnat indrifvas. 53. Sasom ersättning för såväl upprättande af de i 48 nämnda handlingar, som debitering och uppbörd, wmå i landtränteriet innehallas tre procent at inlevererade landstingsmedel, hvaraf beräknas en och en half procent för debiteringen, en procent sor uppbörden och en half procent att lika fördelas emellan landskamreraren och landträutmästaren. 8 54. De i landtranteriet tör landstingskassans räkning insatta medel skola, på ordforandens i landstinget af sekreteraren kontrasignerade invisning, af K. M:ts betallningshafvande utanordnas, och böra, så vidt ske kan och på sätt landstinget beslutar, fruktbargoras will dess de för afsedda andamal blltva behötliga. 3 55. Landstingets räkenskaper skola ställas på kalenderår. 8 56. Landstinget skall hvarje år utse tre inom lanet boende revisorer och ett lika antal suppleanter, för granskuing af det löpande årets räkenskaper och den trån laudstingets beslut härflytande förvaltning. Revisionen bör vara så tidigt fulländad, att berättelsen derom må kunna inom den 1 derpåföljande maj vara genom tryck offentliggjord och länets kommuner tillstäld. Revisorerna ega att beräkna reseersättning på sätt, som tör landstingsmän i Y 24 sagdt är. 3 57. Revisionsberättelsen skall föreläggas det lagtima landsting, som näst efter revisiouen sammanträder, och eger detta afgöra, huruvida ansvarstrihet må meddelas, eller, i anledning af förekomna aumärkningar, laga anspråk väckas. 8 58. Kongl. M:ts godkännande ertordras för att gifva bindande kraft åt beslut, som afse: a) pälaggande af afgitter, hvilka erfordra uttaxering för längre tid, än fem år: b) upptagande at lån, ställdt på längre återbetalningstid, än fem år; och c) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan länskommunen tillhorig tastighet, som för något dess gemensamma nytta afseende ändamål genom gäfva eller testamente läuskommunen tilltalht, äfveusom öfverenskommelse, som m dtör forändring i de rättigheter lanskommunen till sådan sastighet äger. 8 59. Kongl. M:ts befallningshafvandes godkännande erfordras för att gitva bindande kratt åt landstingest beslut i alla ötriga ömnen, med undantag lik— -—— C—— — nodgas skilja sig från Barbara, de förra vid tar 1112.1. Alattar värdig