bemma; Per Asklund (slut); Slagtningens byten, poem; Linnes hämnd; Domarestenen i Bergs och Löt (med illustr.); Det fula; Rebus. — Såsom våra läsare veta hade en illasinnad person annonserat om utgifvaren af Svenska Arbetaren mag. Starbäcks död. Det har gladt oss innerligt att finna det vapen den låge fienden ville rikta mot mag. Starbäck, istället hafva blifvit ett vapen tilll triumf för denne senare. Rättvist och enstämmigt skyndade alla tidningar, att uttala sin smärta öfver att ,, Svenska Arbetarens utgifvare så alltför tidigt gått hädan samt att egna hans verksamhet en skyldig gärd af loford. Vi äro ötvertygade, att mag:r Starbäck häri skall finna, huru rätt man uppskattar hans sträfvanden för den svenske arbetarens upplysning för allmänbildningens heliga sak, och att han derföre skall med lika oförtröttad energi arbeta för denna sak, som han gjort till sin och hvilken dock ytterst blir sjeltva den lefvande anden i en fri samhällskropp; ty der okunnighet och mörker finnas, der herrskar de-potismen, men der ljuset drifvit upp allmänbildningens utsädda fron, så att de eatt fulla ax, der råder sriheten — och det är ju för den som vi alla arbeta. Fån Norge ha vi fått oss tillsända några nummer af den åter uppvaknade tidningen Dölen, eit vikublad. Detta blads uppgift är, att göra det allmogespråk som talas i vissa trakter af Norge, renadt genom , gammelnorsk, till norskt såväl skrif som talspråk. Vi kunna för vår del ej med dessa försök att upphöja en viss dialekt till betydelse af ett helt folks normalspråk. Liksom om här i Sverige en skåning ville tillmäta skånskan en sådan öfvervigt och en dalkarl å ein sida med dalspråket göra på samma sätt. Uttryckta i skrift skulle de båda dialekterna bli obegripliga för hvarandra. Sådana försök kunna aldrig vinna framgång och tjena endast att i sin mån framhålla söndringar. Naturligtvis är ,Dölens politik exelusiv. eller, hvad man kallar, den rorsk-norska. Sveriges periodiska litteratur. Enligt Svensk Bibliografi, utgifven af Boktryckaresocieteten och redigerad af mag. A. J. Bruzelius, uppgår antalet af i Sverige nu utkommande periodiska skrifter af alla slag till ett antal af 176 st., hvaras 47 st. utgifvas i husvudstaden. Anmärkningsvärd är tillväxten af tidningar och tidskrifter för landthushållning och dermed sammanhängande ämnen, hvilka uppgå till ett antal af 16; periodiska skrifter som afse religiös undervisning och uppbyg gelse äro 15; direkt syftande på de obildades och ungdomens undervisning, men äfven omfattande verldsliga kunskapsämnen äro 5; de som hufvudsakligen afse kyrkliga och teologiska frågor äro blott 3, och skolväsendet röknar blott en enda organ. Häri äro dock ej stittstidningarne inberäknade, hvilka utgifvas i alla stiftsstäderna utom Hernösand. Tidningar, hvilkas ansvariga utgifvare höra till det täcka könet äro 3: Arboga Tidning, utg. af Louise Söderqvist; Iris, utg. af densamma och Filipstads Tidning, utg. af Charlotta Delphin. — De dagliga tidningarne i Sverige äro 6, neml. 4 i Stockholm och 2 i Göteborg. Af de öfriga politiska eller notis-tidningarne utgifvas i landsorten inom: Malmöhus län 1 Linköpings Skaraborgs Kristianstads Kalmar Blekinge Jönköpings Karlstads Gefleborg Elfsborgs Halmstads Rohuslän Nyköpings Westeräås Falu HUernösands Orebro Upsala Stockholms Gotlands Westerbottens Norrbottens Kronobergs Jemtlands Ffrar yurovina räknadt yuffvas; Såna — — Ö Å cCe 00 e: co cCo 4C0 9 UPNLC Q Q