Från Utlandet. Skulle vi verkligen vara så långt framryckta, som man nu från flera håll, från många olika läger hör påstås? torde man fråga sig sjelf, då man nu som bäst utsprider ryktet om, att romerska frågan står vid randen af sitt afgörande, ja, att den kanske redan är afgjord, och att om en vecka eller så kronan skall vara satt på Italiens enhetsverk. Det vore ej mera än rättvist, om så verkligen förhöll sig, men det sätt, hvarpå nämnde fråga hittills skötts, nödgar oss att fortfarande med den största tvifvelaktighet och misstro emottaga alla dylika rykten. Anmärkningsvärd är emellertid den enstämmighet, hvarmed man nn förebådar ett stort och asgörande stegs tagande inre qvestionis. Italienska saken står i alla hänseenden otvifvelaktigt på goda fötter, vi ha ej heller någonsin fruktat för att icke densamma slutligen skall vinna seger; men frågan är nu den, om och huru mycket af de nu i svang varande ryktena öfverensstämmer med sanningen, och hvar frågan i denna stund verkligen befinner sig. Vår telegrafkorrespondent visste i går att berätta, det i Neapel den tron är allmänt stadgad, att kokonung Victor Emanuel äfven skall besöka Rom, der han dock icke skall emottagas al påfven, utan af en påflig provisorisk regering under det h. helighet sjelf skulle i förväg åchappera till Venedig, der han naturligtvis skulle med öppna armar emottagas af de andra fördrifna italienska surstarne. Det är möjligt, att så blifvit uppgjordt, men det är — fast otroligt, åtminstone ännu. Det enda Udbytte vi verkligen ha att vänta oss af de många nya förhandlingarne och de storordiga löftena befara vi blott vara: röfveriets tillintetgörande för någon tid i Syditalien, dettas och