Slottet East Lynne. ) Roman af Mrs Henry Wood. (Öfver. från engelskan.) Elfte Kapitlet. Låtom oss skiljas. Det var i december månad. Snön föll i stora flagor ned öfver Alperna. Tillfölje af sitt grannskap till dessa berg, voro stadens gator öfverhöljda af smuts, hvari gående och kommande plöjde med misslynta miner. Isabel satt framför en stor brasa i ett af sina rum, men kunde det oaktadt icke bli varm. Hennes åsyn väckte medlidande. Hennes tänder skallrade och hela hennes kropp skälfde i de kuddar och schalar, i hvilka hon insvept sig. Hon satt der, hopkrupen och med hufvudet lutadt mot kakelugnen, alldeles orörlig, och hennes nu stela ansigte tycktes vara förstenadt af förtviflan. Hon hade nyss kommit upp efter en långvarig sjukdom, hon hade haft en af dessa våldsamma febersjukdomar, som, då de icke slutas med döden, följas af stark afmagring, af anletsdragens slapphet samt en allmän och oroande svaghet. (Forts. fr. N:o 29—92.