Slottet East Lynne. ) Roman af Mrs Henry Wood. (Öfvers. från engelskan.) — Ni yrar! inföll miss Carlyle och såg med häpen mine På Joyce. Ni vet ej, hvad ni säger. — Jag vet icke? Min matmor har beröfvat sig lifvet, derföre att ni drifvit henne dertill! Den arma qvinnan kunde aldrig få sin vilja fram, alltsedan hon kom hit till East Lynne! Hon blef oupphörligt plågad och jägtad utaf er, hon var en slaf under edra nycker och ert lynne. Ni har gjort allt, wiss, utom det att ni icke slagit henne, och hon har fördragit allt, hon har med en engels tålamod uthärdat så mycket, utan att beklaga sig, utan att någonsin säga ett enda ord! Mr Carlyle skulle utgjuta tårar af blod, om han visste, om han kunde ana allt hvad hon lidit under så många är. Miss Carlyle stod såsom förstenad. Hennes bror såg forskande på henne, utan att kunna få fram ett ord. Haus bjerta klappade våldsamt och sällsawma toner ljödo för hans öron. — Joyce, mumlade han slutligen, hvad är det ni säger? — Ab, mr, det är längesedan jag ville upplysa er om GForta. fr. N:o 29—90.