len andra i vester, utan att man från grund och botten kommer öfverens om ett gemensamt system och tager hvar ein del af det gemensamma verk, som skall utföras, Det är icke otänkbart, att uppfinningen af de förfärliga sjökrigsmaskinerna Merrimac och Monitor efter hand skola göra allt sjökrig omöjligt; de skola med afseende på kriget till sjös förverkliga de förhoppningar, man en gång gjorde sig om Iancaster-kanonerna med hånsyn till landkriget, i hvilken förhoppning man hittills dock blifvit gäckad. Men sjökriget skall då naturligtvis endast vara omöjligt, der tvenne parter möta hvarandra med samma vapen; den största och bäst armerade träflotta skall i så fall ej vara annat än en illusion; men en Monitor för ankar här och der längs en kuststräcka skall verka som ett noli me tangere och genom sin blotta närvaro trygga mot hvarje försök att störa freden. Det synes oss, att just i närvarande stund, då det såväl för de skandinaviska länderna som för alla andra nationer, hvilka hafva en flotta, visar sig vara alldeles nödvändigt att skaffa ett splitter nytt sjöföravar, det måste ligga i den svensk-norska regeringens välförstådda intresse, icke mindie än i vår egen regerings, att vidtaga sådana mått och steg, att behofvet af ett likartadt system och ett ändamålsenligt samtida utförande af detta må kunna ses till godo för alla tre skandinaviska ländernas bästa. Dertill erfordras ingen allians, inga närmare öfverensstämmelser i politiska sympatier eller antipatier, intet för tidigt ingrepp i en framtid, för att komma öfverens i denna sak, hvars nödvändighet tillräckligt bevisas genom allmänna fakta och hvars betydelse framgår redan af enkla geografiska förhållanden. Om den i Stockholm redan nedsatta sjöförsvarskomiter finge tillfälle att, t. ex. i Göteborg, sammanträda med komiterade härifrån och från Norge, skulle man helt säkert mycket lätt kunna komma öfverens såväl om systemet i sin helhet som om dess enskildheter ochj alla tre rikena derigenom på en gång och utan uppskof uppnå ett resultat, hvartill vi annars, gående hvar och en för sig, först mycket sent skulle komma, och i alla hänseenden försent, för att kunna sägas ha följt med vår tid, hvilket här framför allt annat just är af vigt.