nar traänska regeringen 1010Judit oisKOpen adtt utom sin kyrka fira denna mordbraga, men saken sjelf står dock fram som ett bevis på hvilka jäsningselementer, som uppröra samhällena i våra daga: Journal des Debats berättar det ,,berömliga verkecs historia sålunda: Det hade för 300 år sedan kommit till en öppen fejd mellan katoliker och hugenotter (protestanter) i Toulouse, och båda partierna kämpade hårdnackadt med vapen i hand emot hvarandra. Den 16 maj 1562 afslöts on kapitulation mellan de stridande, enligt hvilken hugenotterna skulle ha rättighet att 1 fred lemna staden, med vilkor att de nedlade sina vapen på rådhuset. De godtroga hugenatterna lade ifrån sig vapnen, men i öfverensstämmelse med den då allmänt antagna grundsatsen, att de rättrogna icke skulle vara förpligtigade att halla sin ed mot kättare, blef kapitulationen på det skändligaste sätt kränkt och de värnlosa hugenotterna, hvilkas antal uppskattas till 4,000 nedhuggna till sista man. Genom tvenne påfliga bullor bestämdes att minnet al denna boromliga dag skulle firas med en hundraarig test, och denna har redan tvenne gånger varn sirad, nemligen d. 16 maj 1662 och d. 16 maj 1762. Till dessa historiska upplysningar kuyter Journal des Debats toljande anmärkningar, hvilka äro särdeles träffande: Firandet al en sådan fest är en tanke, värdig det århundrade, som såg dessa blodiga tragedier uppföras, värdig de tider, som hr erkeviskopen at Toulon-e beundrar och väga uppställa såsom mönster för de nya slägtana. Man vet verkligen icke, hvad man skall blifva mest förvånad eller bedrofvad öfver, antingen den intolerans och de töräldrade lideiser, som ingivit detta beslut, eller den oklokhet och dumdristighet, som karakteriserar dem, Vissorligen kan man icke, efter allt hvad som på senare tiden passerat, bli synnerligt osverraskad al att se en medlem af biskopsstånder på deta sätt bryta mot toleransens och religlonsfribetens grundsatser, hvilka blifvit lag för samhället i våra dagar; men hvad som måste förvåna, det är att se denne biskop lägga i dagen en sadan brist på allmant men niskolörstånd. Iuser icke hr erkebiskopen åt Toulouse, som lefver ibland våra vydlga oofolkningar och känner hafugheten at deras passioner, huru sarligt det är att sålunda appellera ull sorgliga och odesdigra minnen? Fruktar hav då icke för att uppvacka det oplit och hat som annu glöder under askan? Ryser han icke tulbaka tor att påtaga sig ansvaret för de olyckor, som kunna harflyta af nya strider? sadet vi uttala oss sälunda, tro vi oss vara tolkar tor den stämning, som gifvit sig tillkänna i Toulouse, der denna olyckliga plan framkallat en alltfor berätugad rörelse. Vi hoppas, aw hr erkebiskopen al Toulouse skall ändra beslut och uppgitva en plan, som har den dubbelt olyckliga egenskapen, att vara en beklaglig anakronism och en fara sor det allmänna lugnec. I Preussen har den förut nämnda protosten från professorerna i Bonn mot kultusministerns valcirkulär elterföljts at protester från den filosofiska fakulteten i Breslau och Berlineruniversitetets senat. Den sistvämnda skall isynnerhet vara kratug och hålda profossorernas samt docenternas valfrihet, genom att framhålla, det de icke utöfva sin valrätt i egenskap af universitetslärare, utan såsom statsborgare, och att de äro särskildt förpligtade att endast rösta etter sin öfvertygelde, emedan de annars skulle mista hela sivt moraliska inflytande på ungdomen. . Amerikanska sydstaternas kongress skall enstämmigt hafva beslutat, att uppmana plantageegarne sluta med odhngen af bomull och tobak och i etället t. v. vinnlägga sig om sädesproduktion och kreatursskotsel. Bomullsskorden i sjol var redan omkring en million balar mindre, än den förut varit i medeltal, och om plantageegarne nu skulle foga sig efter kongressens uppmaning, skall man hädanefter icke med det första kunna vänta särdeles mycken bomull från det hållet. — De i Memphis utkommande tidumgarne oringa underrättelser från Fort Smith i Arkansas, hvari bekräftas, att söderut tvenne generaler Mc Culloch och Mc Intosy fallit i striden vid Pea Ridge. Jefferson Davis säges snart skola bege sig åt vestern med sin arm och uppmanar eu hvar att följa sin fana. Förenta staternas regering har hos den firma, som byggt , Monitor beställt flera nya pansarsartyg af samma konstruktion men större styrka. De skola vara al 205 fots längd (.Monmtor är 172 fot) och pansras med tjocka plåtar, samt armeras med 1s5-tums Dahlgrens kanoner i. st. f. 11-tume. Senare Post. Franska regeringen har med Washingronskabinettets samtycke mottagit de tecknin