Article Image
ningsarbetet. Det upplystes att samma skott, som slungat en sten in genom ett fönster å Sillgatan, äfven kastat en annan dubbelt så stor ned på Tyggården, der den så nära träffade en artillerist, att möss-skärmen blef af stenen skrapad. Förmannen dömdes att plikta 5 rdr för värdslöshet vid sprängningen, hvarjemte poliskammaren ålade stadsinspektoren och förmannen att, vid 25 rdrs vite, vid sprängnivgen använda tillräckligt skyddande bedämning. Teaternytt. På kongl. teatern i Stockholm uppfördes den 5 d:s Jolins nya semak ters skädespel ,, Smädeskrifvaren — till publikens förtjusning, — till recensenternas sor-. tviflan. Att döma af de senares redogörelser fur styckets innehåll, tyckes verkligen pjesen vara en besynnerlig produkt i den på samma gång pratsamt lustiga och larmoyanta genren. Det besynnerliga 1 publikens ytterliga förtjusning är, att förtattaren redan ester första akten — inropades. Så står det verkligen i hufvudstadens tidningar. För oss på afständ vill det synas som om en i kongl. teaterns salong ej sällsynt clidue, som på samma gäng är en claque, här haiv icke allenast fingrarne utan äfven fulla händerna med i spelet. Det har skott så förr en gång. Då Herman Bjurstens beryktade pjes ,Tvillingarne gals, ropade eliquen in författaren och raderna följde, men stycket föll, ty den gången fick kritiken makt med publiken. Det kommer kanske att gå så nu med. Vi ha ej sedan , Tvillingarnes uppförande sett en sådan ,nedsabling i Stockholmstidningarne och ätven korrespondenterna i landsortsbladen äro med dem ense. Efter hvad det vill synas, är det något odecideradt, om det nya stycket är en farce eller ett skådespel. Såsom nägot pikant omtalas, att teaterdirektören låtit enkom trycka en tidning med ledande artiklar och annonser, smödeskrifvarens organ ÅMyggan, för att begagnas i pjesen. En spefogel frågar, om baron Stedmgk uttagit tillståndsbref på det nya skandalbladet. Sånglararen Gynther säges skola definitivt afgå från teatern och tros få till sin eftorträdare sin företrädare hr Berg. — Den tyske tenoristen hr Lorrain skall försvinna med detta spelårs slut; och man funderar på att konstbilda en af natursångarne fill primo tenore. — Hr Arnoldson pästås, enligt en korresp. till N. D. A., hafva från Frankfurt am Mayn anbud på att derstädes gilva en serie af gästroller, förmodligen på kapellmästaren Lachnors förslag. Prins Oscars vackra diktsamling Ur svenska flottans minnen, har nu blifvit öfversatt på tyska språket af Anton von Etzel. Folkskoleinspektörs-mötet. Såsom pr telegraf redan är kändt skall ett möte med folkskoleinspektörerna i de särskilda stiften tillvägabringas i hufvudstaden instundande sommar. Tiden härför är utsatt till Juni månad, och K. M:t har beviljat hvardera af inspektörerna ott dagtraktamente af 6 rdr så väl under vistandet i Stockholm som under resan fram och tillbaka, äfvensom skjutsersättning efter 2:no hästar. Svea Lifgardet. K. Mi har beviljat afsked för generalmajoren i armeen, öfversten och sekundchefen för Svea lifgardet C. H. Möllersvärd, med tillstånd att qvarstå 1 armåen såsom generalmajor. Till ofverste och chef har i hans ställe blifvit utnämnd öfverstelöjtnanten och förste majoren vid samma garde frih. A. G. Leijonhutvud, hvarjemte andre majoren frih. G. W. Fleetwood blitvit utnämnd till öfverstelöjtnant derstädes. Till kammarherre i K. M:ts hof bar i. d. löjtnanten vid Andra Litgardet OClaös von Mecklenburg blifvit utnämnd. Konsulsärende. Till svensk-norsk vice konsul i Grimsby under generalkonsulatet i London har handl. Oscar Steweni bhfvit förordnad. Svenskt jernvägsmateriel. Chefen för statens jernvägsbyggnader har i dessa dagar beställt ett större antal passagerarevagnar för statens jernvägsbanor vid mekaniska snickerifabriken å Kungsholmen i Stockholm. Dödssall. En at hutvudstadens aktade köpmän, grosshandl. Carl Robert Nettelbladt, afled i Stockholm sistl. lördag vid 60 års ålder, till följe af en uppkommen inflammation i en tå på högra foten, hvilken medlörde så svåra följder, att benet nedanför knäet måste amputeras. Oaktadt denna svåra amputation lyckades det icke för läkaren att rädda hans lif.

12 april 1862, sida 2

Thumbnail