att han ej vill det denna skall splittras mot den österrikiska fyrkantens kanonspäckade murar, eller att han fruktar en för snabb lös-. ning af romerska frågan, hvilken utgör den klämskruf, hvarmed han håller den italienska statskroppen i schack. Besannar det sig emellertid, att Garibaldi afstått, från att fortsätta sin rundresa, kunna vi göra oss fattade på nya diplomatiska noter och — finter. Man har deri att franske militärbefälhaf varens i Rom, general Goyons hustru anländt till Pans velat se ett bevis på att Lavalette besegrat Goyon, och att denne senare skall återkallas från Rom, hvarigenom man tror Italiens intresse skola befordras. Det ärl emellertid blott gissningar man möter i denna sak och sfinxen är gåtohkare än någonsin; han ensam tror sig se klart, under det alla andra springa blindbock omkring honom. Times pariserkorrespondent berättar under den 1 dennes följande: ,,En strike har egt rum bland åtskilliga af arbetarne i Paris boktryckerier, och om den utbreder sig, såsom den börjat, skola vi kanske få se alla hufvudstadens pressar stanna och alla dess tidringar upphöra att utkomma utan en enda Varniog eller något annat undertryckningsmedel å regeringens sida. Elaka menniskor hafva ofta sagt, att när någonting går på tok här i verlden, har alltid ett fruntimmer sin hand med i spelet, vare sig på det ena eller andra sättet. Detta är naturligtvis förtal; men i hithörande fall är det säkert, att det vackra könet, utan att vilja det, bidragit till revolutionens utbredande bland boktryckarne. Dessa arbetare hafva under en längre tid beklagat sig öfver, att de icke äro i stånd till att förvärfva sig det mest nödvändiga för lifvets uppehälle genom en arbetslön, hvilken ännu är densamma som for 20 år sedan. Hvar och en vet, att alla priser på lifsförnödenheterna utan undantag stigit i en ofantlig grad sedan år 1840, utan att tala om hushyran, som redan jagat tusentals personer från Paris, under det boktryckeriarbetarnes aflöning fortfarande är densamma. Jag är öfvertygad om, att den dugligaste arbetare har svårt för att förtjena 4 fres om dagen, och 4 fres om dagen förslår ringa, då man har hustru och barn att försörja. Arbetarne hade ofta klagat öfver en arbetslön, som bestämts på en tid, då förhållandena voro himmelsvidt olika med hvad de nu äro. Åtskilliga af arbetsgifvarne medgåfvo det giltiga i fordringarne och förklarade sig beredvilliga att gifva med sig — då en utaf dem fick den iden att han kunde öfvervinna svårigheterna genom att använda fruntimmer i tryckerierna. Det är naturligt att en arbetsgifvare har rättighet att begagna fruntimmer till ett arbete, som icke erfordrar mycken fysisk styrka; men här afsedde arbetsgifvare antog fruntimmer till sitt arbete och betalte dem, icke efter den allmänt brukliga skalan, hvilket han borde ha gjort, utan efter lägre och godtycklig skala, hvilken utgjorde ungefär hälften af den för karlarne bestämda arbetslönen. Dessa protesterade mot detta nya påfund. De fordrade, att då fruntimmer användas till arbetet, skulle de ha samma arvode som karlarne. Då han nekade till detta, lemnade 120 af hans arbetare tryckeriet, under det vid samma tid boktryckeriegarnes komits afslog en af arbetarekomiten föreslagen revision af den gamla tariffen för arbetarelönen. Underhandlingarne mellan dessa tvenne komitser blefvo afbrutna och arbetarne tillsades, att den eller de utaf dem, som visade sig i byrån, skulle bli arresterad. En poliskommissarie med underlydande fördelades i tryckerierna och den, som icke ville genast taga i med sitt arbete, blef nekad tillträde till tryckerierna. Omkring ett tjog arbetare blefvo arresterade och bland dessa boktryckareföreningens ordförande, hvilsken är utsedd af regeringen. De hafva anklagats för sammansvärjning, men de påstå, satt ingen annan sammansvärjning egt rum än sen öfverenskommelse att skola låta bli arbeta soch att de icke aftalat om att tvinga sina I kamrater göra på samma sätt. Nedlaggandet laf arbetet har ännu icke spridt sig till de andra tryckeriorna, men man fruktar, att om arbetsgifvarne ej vilja gå in på en ny tariff för arbetslönen, skall striken icke inskränka till det tryckeri, hvarom här är fråga. Det säges, att de arresterade arbetarne uppsatt en petition till Persigny, med anmodan om hans mellankomst mellan dem och arbetsgifvarne. Franska akademien har utsett Octave Feuillet till Scribes efterträdare inom franska akademien. Denna utnämning anses vara så mycket mera betecknande, som akademien tros dermed hafva brutit med sin hittills iakttagna stela opposition mot regeringen, hvilken den lade i dagen derigenom att den ej invalde några imperialistiska skriftställare, nåilgot som Feuillet är. Från Fnaland harättad nn att ramarinman