dAuBn UPpIvl es vvLv 11) vv BIE RA 111 Jolin, hvilket bär titeln Smädeskrifvaren och omfattar fem akter. Från Utlandet. Den italienska frågan skrider framåt och börjar alltmera antaga formen af en nödvändig lösning. Intressant är emellertid att se, huru en djup revolution samtidigt äfven arbetar inom den katolska kyrkan, för att i sin mån drifva situationen närmare till det för fäderneslandet gunstiga mål, som vinkar i sjerran för hvarje patriotisk italienare. Vi ha förut ett par gånger omnämnt, att påfven hållit en allokution, hvari han visserligen frånsäger sin verldsliga makt helgden af att vara en trosdogm, men förklarar den vara nödvändig och en Herrans skänk. Uti samma allokution ger påfven mycket uppriktigt tillkänna, huru den katolska kyrkan hotar att remna och att hon går sönder i sina fogningar. Hela allokutionen utgör nemligen svar på de uppmaningar, som från en mängd andliga korporationer och enskilda andliga inströmmat till påfven om att han skall uppgifva den verldsliga makten lika mycket för kyrkans som för Italiens sak. Påfven kallar denna uppmaning ,,kättersk. Tvenne monstreadresser hafva i dessa dagar utgått från Italien. Mer än 30,000 italienare från alla delar af halfön hafva nemligen undertecknat en adress till kejsar Napoleon och en annan till engelska Underhuset. I den första bedja de kejsaren kalla tillbaka sina trupper från Rom; i den andra tacka de England, emedan det först proklamerat noninterventionens princip, oah uppmana det att genom en afgörande demonstration göra slut på den franska interventionen, som utgör ett oppet och omotiveradt förnekande af denna princip; italienarne lofva England att i ersättning härför proklamera tullkomlig religionsfrihet i Rom. Den transke kejsarens planer i afseende på Italien utgöra åter föremål för besynnerliga kommentarier, eynnerligast sedan franska sändebudets i Rom, markis Lavalette, ankomst till Paris. Det ventileras nu isynnerhet starkt om Lavalette, som är stämd för italienska enhetstanken, skall nödgas ge vika och lemna sin plats för den hemlige bourbonen, general Goyon, eller tvärtom. Detta senare anses, enligt senaste underrättelserna, för mest sannolikt. Ständiga rykten kringlöpa för öfrigt om påfvens helsotillständ. Han antages nu se döden nalkas med stora steg, och sangvinici börja redan deri skönja en losning af romerska frågan på ett försonligt sätt. Den nye italienske utrikesministern general Durando är i hög grad aktad och ansedd. Han deltog 1833 i den italienska rörelsen och flydde efter dess olyckliga utsörande till Spanien, der han avancerade till otverste. Sedan han återvändt till sitt fäderaesland, offentliggjorde han en skrift om den nalenska nationallteten, hvilken hade god verkan. r 1848 hade Durando betälet öfver de frivilliga, och senare utnämnde Carlo Alberto honom till sin adjutant. Han bar varit med om att grundlägga tidningen ,Opinione, och detta blad skall nu upphora med sin opposition emot regeringen. År 1855 höll ban ett sortrastligt tal om (Italiens deltagande i Krimkriget, derefter uppdrog konungen åt honom att bilda ett kabinett, och senare inträdde han som krigsminister i Cavours minister. Kort derefter begaf han sig som gesandt till Konstantinopel, och har nyligen återkommit till Turin deritrån, sedan han ernållit en kort tids permission for att lemna sin post. — KRatazzi har nu blott inrikesportfoljen. Till justitieminister har utsetts Contorti, en neapolitanare, som säges ega stort välde öfver sina landsmän. — Turinerparlamentet har blifvit prorogeradt till den 15:de april. — Enligt tidningen ,lualia hafva 16 nya regementen blifvit bildade. Patven har sandt till verldsutställningen i London ett krusisix af marmor och ett otåtligt med guldbokstäfver tryckt och rikt inbundet brevier. Krusiflxet är bestämdt för biskopen af Southwark och brevieret för kardinal Wiseman. Kardinal Antonelli har äfvealedes skickat några saker till utställningen. Från Kom ha till London afgått en hel samling ciselerade vapen af camerale, 55 målningar af olika konstnärer, 50 skulpturarbeten, 5 mosaikbilder och talrika mosaikskifvor, många bronssaker, silfverprydnader och käppar, 55 påfliga minnespenningar, hvilka slagits i det påfliga Myntet, sidentyger, konstgjorda perlor, bearbetad marmor, efterhärmade etruskiska vaser, m. m. Såsom redan är nämndt, har inom engelska underhuset en debatt egt rum rörande keangaavenserna af stridan mallan da kåda