mii 85 gemenligen går hand i hand. Att ministrarnes valcirkulär derföre skall bli utan verkan är fullt säkert, såframt de om hjelp anropade embetsmännen icke skrida till åtgärder, hvilka kunna föranleda olyckliga excesser å folkets sida, och sålunda gifva regeringen ett välkommet skäl att för ordningens skull ge den konstitutionela författningen dödshugget. Själen i den nya ministeren, Heydt, har dessutom gifvit eti slående bevis på huru han forhånar folkets rävt att öfvervaka statens finanser. Den i går omnämnda af honom företagna räntekonverteringen har verkligen väckt stort misshag i landet, emedan man med rätta anser, alt folkrepresentationens samtycke erfordras lika mycket för konverteringen af lån som för sjelfva upptagandet af desamma. Man påpekar huru till och med i Frankrike, der den lagstiftande församlingen dock endast är en skugga af folkrepresentation, det Fouldska förslaget om räntekonverteringen varit förelagdt kammaren. Hvad som dock väcker största oron och missnojet inom Preussen är det närmande man befarar å regeringens sida till Österrike. Köln. Zeit. yttrar derom följande, som är förtjent at ej ringa uppmärksamhet vid betraktande at den utvecklingsgång händelserna inom Europa tyckas taga, isynnerhet som den lemnar nytt bevis på den solidariskhet, hvari vissa eiementer numera stå till hvarandra: I detta afseende bor man icke förbise, att i mer äu ett kritiskt ögonblick, t. ex. då det var fråga om det hotande afbrottet i det vänliga förhållandet till Italien, det var de liberala, nu afgängna ministrarne, som med vigten af sitt inflytande bekämpade sådana faror. Nu saknas detta motstånd, och om det än icke mera är tal om atbrott i samqvämet med Italien, skall det likval snart visa sig, att vår otallning till Österrike och staterna af andra rangen nu blitvit en helt annan än förut. Det hette redan för någon tid sedan, att Österrike gjort sina medgitvanden i den kurhessiska frågan, hvilkas utförande i verkligheten dessutom ännu låter vänta på sig, i den förutsättningen, att Preussen icke skall erkänna ltalien. Detta sökte man visserligen då vederlägga, men faktiskt är, att det redan länge som sannolikt och nära förestående bebådade erkännandet af Italien ännu icke lätit höra af sig. Det saknas ej heller i grefve Bernstorffs närhet inflytelserika personer, hvilka alltid förordat en öfverenskommelse med Österrike, och det skall ej vara svårt att påminna om de bevis derför, som redan föreligga offentliggjorda. Allt detta skall desto mera rättfärdiga pressens vaksamhet å denna sida. Från Hessen Kassel skrifves, att kurfursten är vid godt mod, oaktadt de österrikisktpreussiska uppmaningarne om att gifva efter för solkrösten. Han har medel i sina händer att draga saken ut på tiden, och kommer tid kommer råd. Han tänker först fordra garanti tör, att sörbundsregeringarne ej skola mera understödja landtdagen, om den blir inkallad efter 1831 års vallag och det oaktadt icke lystrar; derpå vill han i ofverensstämmelse med förbundsrätten fordra, att förbundslagen först skall upphäfva sina beslut af 1852 och 1860, och slutligen vill han ha författningen af 1831 reviderad, innan den genomföres. — Det hessiska folket visar sig sin furste värdigt och kappas med honom i genstridighet och seghet. Sålunda har icke en enda at de för skatt utpantade, inlöst sina egodelar, och på de auktioner å de i pant tagne varorna, som nyligen egde rum gjordes icke ett enda anbud, oaktadt regeringens alla ansträngningar i att samla köpare. Åfven i Hessen Darmstadt har någon rörelse egt rum. Det hade nemligen blitvit beramadt, att nationalföreningens (som arbetar, efter hvad bekant är, för Tysklands enhet) medlemmar skulle samlas i staden Alzey d. 23 d:s. Detta förbjöds dock af polisen. Deltagarne i mötet ville då samlas i en närliggande qvarn, men de förnekades detta af vid ingången uppställda gensdarmer. Församlingen begaf sig derefter in på bayerska området och beslöto att nedlägga protest mot regeringens kränkning af församlingsrätten, samt uttala sin sympati för det tyska Fortschrittspartiet och det kurhessiska folket, samt slutligen agitera för valen till den darmstadtska landtdagen i tyskenhetens intresse. Österrikiska armåen har fått ordre om, att bära åtta dagars allmän sorg efter furst Windisch-Grätz; det andra dragonregementet skall hädanefter bära namnet Windisch-Grätz. Kejsaren af Rysssland har afsändt en deputation, som skall i den ryska armens namn bevista likbegängelsen. I Italien är luften full af entusiastiska tevviva åt folkets hjelte, åt Garibaldi. Vi omtalade i sår dan hankatt com till hana ära