— Vill inte herrn vara god och vänta, frun kommer straxt! — Hvem är du? ... Jaså, hennes kammarjungfru! ... Nej, jag tackar. — Hon kommer bestämdt genast igen! — Det är möjligt det . . . men ser du, min flicka, jag kommer aldrig igen . . . jag är rädd för att blifva år 1862! (Affischen.)