I1Ivarjehanda. På en konsert i en viss stad tilldrog sig nyligen följande sorgliga händelse. En åverklig musikälskare hade till konserten blifvit inbjuden, men då musikens toner förklingat faun man den olyckliges kläder på stolen; sjelf hade han förtärts af ledsnad. Missförstånd. En god kund, hvilken dock bade större färdighet uti att förtära gudsgäfvorna än att botala dem, inkom för någon tid sedan på en af stadens källare och begärde en liten konjak. Kyparen serverade den. Efter en stunds förlopp begärde vår Bacchi dyrkare en till med orden: En torr till, den förste längtar efter sällskap. Hans önskan uppfylldes. Straxt derpå hette det åter: Alla goda ting ä tre, hit med en till. Under lika lyckade förevänningar expedierades ännu ett par glas, hvarefter konjakskonsumenten belåten reste sig upp och gjorde sig i ordning att gå, under det han frågade: Kypare, hvad blir jag skyldig? — Fem konjakare, räknade pojken, herrn skall således betala . . vo Ditt nöt, afbröt kunden härvid bistert, jag frågar inte hvad jag skall betala, utan hvad jag blir skyldig! Djerft påstående. En ung excentrisk man friade till en flicka, men erhöll af ett eller annat skäl afslag på sin anhållan af den älskades far. Utom sig utbrast friaren: Återtag er hårda dom, gör mig ej förtviflad, ty får jag ej er dotters hand så hänger, dränker eller skjuter jag mig innan solen gått ned! — Tala inte så, unge man, tröstade den andre, jag känner till de der försäkringarne ty äfven jag har varit ung, mycket ung, kanske yngre än ni!Klippskt förslag. En krånglig kund inkom häromdagen till skräddaren J. och beställde ctt par byxor. J. som känner sitt folk, och visste att mannen bestämt ej skulle vara belåten första gången, frågade under det han tog mått: Går det ej an att vi för säkerhets skull genast göra det andra paret 2 Revolverns uppfinnare öfverste Colt har, enligt en Newyorkertidning, nyligen aflidit i IIertford i Amerika. Som det berättas fick han första iden till sin uppfinning år 1828 under en resa till Calcutta. Ej förr än år 1835 uttog han första patentet på sin revolver och uppförde en verkstad i New Jersey; men hans uppfinning ansågs då ej rätt praktisk. Ian sysselsatte sig derefter med en förbättring af underhafs sprängningsapparater och sedermera med upprättandet af en telegrasledning mellan Sandy-IIOOR och New York, men båda dessa företag misslyckades. Ilan återtog derefter ånyo sina tidigare experimenter med revolvern, hvarvid han erhöll understöd af flera kapitalister. Denna gång lyckades det bättre och ban blef snart genom sin uppfinning icke blott en berömd utan äfven en utomordentligt rik man. Verkstaden i IIertford steg mycket hastigt i anseende, och der förfärdigades ej allenast revolverpistoler utan äfven revolvergevär, efter en senare uppfinning af Colt. Af båda delarne fabricerades för fabelaktiga summor, och Colt ansågs vid sin död för en af de rikaste män i Amerika. Han dog vid 47 års ålder. Pryderi. Såsom karakteristiskt förtjenar omnämnas, att man i ett land, hvarest Paul de Kock, Ernest Feydeau m. fl. ckivoka författare böra hemma, finner det passande att öfversätta Walter Scott i en behörigen Årensad upplaga, d. v. s., der icke blott allt som kan stöta katolikerna för hufvudet blifvit utstruket, utan der ej heller något förekommer som kan såra scdlighets känslan.