nit att i detta hänseende göra dem så små som måjigt. Att Gymnastikhuset, enligt H. T:s yttrande. redan börjat uppdaga flera ganska betänkliga remnor, är dels numera en gammal bistoria, dels orde det endast vara ett nytt bevis på H. T:s priviligerade oförmåga att iakttaga och bedöma rätta örhållardet med saker och ting (icke blott med gamla lagstadganden), då den påstår att man ännu ej kan bedöma, hvarthän de skola leda. Hel visst till stor glädje för mina och en viss byggmästares talrika vedersakare, till ett rikt f. d. ämne till sqvaller och öfverdrifter, men till ingen väsendtlig, allraminst till någon fortfarande, skada för byggnaden och till en säker vinst för framtida byggnadsföretag, då man just från det lätt utredda förhållandet med dessa numera uppbörda sättningar kan hemta osvikliga reglor för ett tryggt användande under alla möjliga förhållanden af den be ömda sandpålningeu, hvars teori, sådan den af mig blifvit i denna tidning sramställd, just varit beräknad på undgåendet af dessa och andra liknande ledsamheter. PÅ konsistorii sednaste besked till Stadens Folkskolestyrelse torde ej många ord behöfva spillas. Det bar icke afbijt skolstyrelsens begäran om gymnastiklokalens upplåtande för stadens so.kskolor, utan endast hänvisat till förut kända förhållanden. Rörande mitt enskilda åtgörande vid denna sak kan jag för närvarande ingenting yttra, då protokollet änvu icke blifvit justeradt. Men så mycket borde II. T:s red. kunna ha anat, att jag nog ihägkommit att antyda sättet för gymnastikens bedrifvande under vintern. Har han då alldeles glömt den gamla striden om de, enligt mitt ofta upprepade påstående, icke allenast dyra utan rent af odugliga skolbänkar, som tack vare vissa medlemmar i H. T:s aktiebolag, blitvit för stadens Högre Folkskolor anskaffade? Då il. T. a ena sidan så bestämdt srankänner Konsistorium all rättighet att -hindra, således ock att förfoga om gymnastiklokalens begagnande af andra än läroverkets ungdom, och den lika litet vill medgifva gymnastikläraren rättighet att derom i första instansen afgöra, under det stadens auktoriteter deri icke vilja ha någon del; så frågas med skäl: Ivem skall då i afseende på Läroverkets nya gymnastiklokal ha löseoch bindenyckeln? Måhanda H. T:s redaktör ? Han har då åtminstone uppträdt med anspråk i saken. Och skulle väl rätta grunden till H. T:s dåliga humör ligga deri, att en viss mag. som förgälves sökt att genom Skarpskyttekorps och stadens auktoriteter få denna sak Åberoende af hans nådiga bifall, nu också misslyckats i ett nytt försök att på annan väg vinna eamma mål? — Förlora dock icke modet! -Trägen vinner! Fr. Th. Blomstrand. — RR