dess sörfattare eller tryckare. Regeringen hade utlofvat allt större summor till belöning för den som på nåd och onåd kunde lemna denna tidning, hvars namn är Straznica, i dess händer. De utlofvade belöningarne blefvo slutligen -Åå frestande, aut den ene redakören angaf den andre; dock hade båda förut förenat sig om au dela den betydande summan, men äfven att gemensamt utstå det fleråriga straffet. Summan skall vara tillräcklig för att i framtiden skänka dem båda ett tillräckligt om än anspråkslöst lifstidsunderhåll. Befästningarne kring Portsmouth. För att i händelse af ett fiendiligt anfall kunna skydda sin vigtigaste sjöstation Portsmouth för verkningarne af nyare tiders skjutvapen med deras stora skottvidd, ha engelsmannen utanfor de gamla befästningarne kring nämade stad börjat uppföra en andra och tredje linie af jordverk. Den yttersta kretsen at dessa grafvar och vallar skall ha en diameter at 1 1, sv. mil. Kostnaderaa komma visserngen att bli betydliga, men bli blott byggnaderna ordentligt utförda behöfver man ej betrakta penningarne som bortkastade. Fästningsverken i England hafva hittills varit loga kostsamma. De engelska kastellorna hafva antingen blifvit byggda af romarne eller at konungarne at huset Tudor. Doversästet har ända iill senaste tider varit lemnadt i samma tillstånd som det varit sedan århundraden tillbaka. Fästet i Plymouth byggdes på Stuartarnes tid, och kustbesastningarne datera sg, derest de icke i nyaste ud blifvit uppförda, från Henrik VII:s krig med Frankrike. Engelsmännen hade litat på att hafvet skulle beskydda dem, och först då de insågo att ångkraftens användande på tartyg berofvat dem en del af deras säkerhet, började de befästa sina kuster. Tillochmed såsom sakerna nu stå, skydda de blott sina värdefulfaste skatter och tillsluta sina dyrbaraste förråder. De vilja skydda sina stora arsenaler, och detta är allt. Österrikiska lotterierna. Österrikiska kejsarstaten räknar bland sina undersåter få personer, hvilka icke bringa sitt offer åt lotlerispelet. Staten har infört lotterier af de mest olika slag, och inkomsterna af dessa figurera i finanserna med en sådan summa, att ingen kan tänka på att afskaffa dem, helst ingen ersättning kan upptänkas. Statsfinanserna kunna endast genom lotterispelet hållas uppe, och finansministerns nyaste projekt går ut på att förse lotterierna med ännu mera retande lockbitar, för att på detta sätt söka törsiltra bankens kassahvalf. Alla samhällsklasser, hoga och läga, millionärer och tiggare, äro gripna af spellust, och istället förl att samla de förtjenade penningarne, köper man lotterisedlar tör dem. Att de egendomhgaste händelser härunder drabba de spelande, är naturligt. En tjensteman i nationalbanken stal så småningom från denna pappersmynt, hvarmed han forsökte sin lycka på lotkeriet, till dess hans på detta sätt åsamkade balans uppgick till 300,000 floriner, då han med tukthus fick böta för sin spel-passion. Men motsatsen skall naturligtvis ätven ofta inträffa, och de stora vinsternas utfallande retar ytterligare de spelande. En sådan större vinst utföll nyligen på ett sällsamt sätt. En fattig stackare drömde en natt om några nummer, hvilka han tyckte att hans aflidne fader lörerisade honom. Han sålde sina kläder och lyckades för de bekomna 25 slorinerna erhålla de fem nummer han drömt om. Alla dessa utkommo och vinsten uppgick till nära 300,000 fl. Hans namn är Brauer, och den ytterst ovanliga händelsen, hvars like ingen hört omtalas, bar så tagit allmänna uppmark ssamheten i anspråk, att den tränger poltiken Toch finanserna i bakgrunden. Den berömde målaren Edvin Landscer vlef nyligen stämd af en skräddare, som fordrade betalning iör tvenne rockar, hvilka Landseer vägrat att betala, alldenstund de icke sutto väl. Käranden påstod, att de ursprungligen passat alldeles förträffligt, men att han på svarandens begäran varit nödsakad göra åtskilliga ändringar. Svaranden deremot påstod att de aldrig passat och att de ej heller gjorde det nu, till bevis hvarpå han erbjöd Bg att inför juryn pröfva desamma vid nästa sittning. Målaren infann sig äfven, iklädd en at rockarne. Händelsevis besann sig äfven bland jurymännen en skräddare och denne steg genast upp från sin bänk för att med sitt konsterfarna öga på nära håll taga embetsbrodrens mästerverk i betraktande. Vid -lett annat tilltälle, då det varit fråga om rivalisering, skulle han troligtvis ohjelpligen hafva utdömt plaggen; men nu, då en skräddares ära stod på spel, förklarade den edsvurne jurymannen, att kläderna sutto som de varit fiutna. Trots detta vttrande af en — I — — Ar — — 5