ÅFeries murhallmmgssallskap nar vid Örebro marknad haft en sammankomst, hvarom Nerikes Allahanda berättar soljande: Sammankomsten började med uppläsandet af en mängd skriftliga uppsatser: revisionsoch årsberättelsen äfvensom redogörelse för länets landtbruksskola och gillenas verksamhet; några uppgifter lemnades om sällskapet för hästafvelns befordrande, om brandstodsbolaget, hypoteksföremngen renteoch kapitalförsäkringsanstalten, euskilda banken och filialbanken; ett sammandrag af de varor, som sjöledes ankommit till eller atgått från Scheback, en inlemnad uppsats om resultaterna af Mosjons sänkning. Agronomens beråttelse kommer att tryckas och upplästes derfore icke. Sedan kom i ordningen uppgift på sällskapets inkomster 9,900 rdr, och förslaget för utgifterna, upptagande förut beslutade, 2,000 rdr till agronomen och 2,000 rdr till Örebro stad, samt nu beräknaee och af sällskapet gillade: till rättareskolan vid Lund 1,000 rdr, till skogvaktareskolan vid Skoghall 900 rdr, aflöningar, hyror, inköp o. d. 2,024: 71, till landtbruksmotet 750 rdr, till gillena 548: 22, samt till omkostnader för anskaffande och afsändande af artiklar till verldsexpositionen (förslagsvis) 800 rdr. Summa utgifter således 10,022: 93, utvisande en brist at något öfver 100 rdr, som jemte 1,350 rdr skulle tagas af kapitalet, hvilket upplystes nu vara omkring 30,000 rdr och sålunda under året skulle minskas med omkring 1,500 rdr. — Beslut fattades, att årets landtbruksmöte skulle hållas i eller vid Nora, allteftersom den stadens innevånare kunde finna lämpligast, — Sedan utskottets yttrande om Hjelmaresänkningen blifvit antaget af sällskapet, upplästes och antogs till införande i sällskapets handlingar en beräkning öfver den skada, som genom Hjelmarens öfversvämningar under åren 1860—61 förorsakats, utvisande en slutsumma af icke mindre än 404,000 rdr. Nämnda utlåtande skola vi i tidningen meddela, derest det icke innan sådant låter sig göra, blir synligt i någon af de större Stockholmstidningarne, såsom vi, med stöd at erfarenhet, hafva någon anledning förmoda. Kejsaren af Österrike, hvars finanser, såsom hvar och en vet, äro mer än klena, har dock ansett sig hafva råd att lägga sig till en häst, som kostar ej mindre än den lilla nätta summan af 30,600 rdr rmt. En spefogel undrar öfver, huruvida det är den hästen, på hvilken kejsar Frans Josef tänker rida ur sitt rike. Halsbrytande språng. På en af de engelska jernvägarne jhände för någon kort tid sedan, att en väl klädd herre, under det tåget ilade fram med en hastighet af 40 (engelska) mil i timmen, sprang ur waggonen, utan dock att det ringaste skada sig i fallet. Han försäkrade dem, som kommo honom till hjelp, att ban ej hyst några tankar på sjelfmord, utan måste ha sofvit och kanske i drömmen gjort det halsbrytande språnget. Råttmedicin. Den franska tidskriften -Science pour tous innehåller en artikel om användandet af chlorkalk för utdrifvandet at råttor och möss ur husen. Medlet skall vara godt och lika verksamt mot alla slags insekter, som skada växterna, samt mot mask. Man begjuter växterna antingen med vatten, hvari chlorkalk är upplöst, eller blandar den med fett och med denna blandning besmörjes bast som man binder kring de trädstammar, hvilka äro hemsökta af masken. Efter en kort stunds förlopp falla maskarne ned från grenarne och våga sig ej mera till trädet. Sjelfförbränning. Det berättas i utländska blad, att i den italienska staden Cesena en grefvinna Cornelia, som hunnit till 62 års ålder utan att någonsin ha varit sjuk ljutit döden pä ett sätt, som ej kan annat än uppväcka djup fasa. En afton anmärkte hennes tjenare att hon emot vanligheten tycktes vara mycket tung och sömnig. Icke förty satt hon uppe i tre timmar och samtalade med sin kammarjungfru, samt gick derefter till sängs. Följande dag blef hennes kammarjungfru orolig, då hon ej blef kallad till grefvinnan oaktadt tiden led långt fram på morgonen. Hon gick derföre in i sin matmoders rum och öppade fönsterluckorna. Hon stod liksom slagen af åskan vid den syn som dervid mötte hennes blick. Blott en aln från sängen, såg hon en hög af aska, i hvilken lågo tvenne ben, hela från fötterna och till knäna, samt tvenne armar. Emellan benen låg ett hufvud — det var grefvinnan Cornelias. — Allt det öfriga af kroppen hade blifvit förvandladt till en hög af aska, hvilken, då den vidrördes, qvarlemnade en fet och illaluktande vätska på fingrarne. På nattduksbordet stodo tvenne ljas, på hvilka talgen smält upp; vekarne voro dock oskadade. Intet hade för öfrigt blifvit skadadt, men sängomhängen voro betäckta med ett gråaktigt sot, 2 3 .222.. I —