året, kastade han sig ögonblickligen öfver kalkonen. Men hela kökspersonalen, med hans egen hustru i spetsen, rusade till för att rädda en stek, som man skäligen icke ansåg böra angå snickararbetare, och nu uppstod ett tumult som hade till följd att värden sjelf, tillkallad af oväsendet, kastade ut snickaren på gården. Ute på gården tog snickaren sig nu det orådet före att förebrå värden hans visade ogästvänlighet, förehöll honom den dåliga mat och de lika dåliga dricksvaror han på den senare tiden låtit komma sig till last, klandrande honom bland annat för det han skar upp torrt och segt torgkött i stället för hamburgerbringa, samt upptuktade honom isynnerhet för hans ostkanter och salta norrlandsemör, när det fanns Rochefort och tjärnfärskt smör att tillgå i nästan alla bättre bodar. Jag tror du har genomgått hela matsedeln, din slyngel! yttrade värdshusvärden storögd och med skäl förargad öfver alla dessa mer eller mindre välförtjenta förebråelser; men!, tillade han, tagande ett steg närmare, en rätt har likväl rakat din mun förbi, märker jag. och hvad skulle det vara för en rätt? frågade snickaren med ett visst förakt, ty nu fann han sig inne på ett fält der han kunde mäta sig med hvilken som helst. Jo du, det är ett slags buljong, min gosse lilla I Kanske hönsbuljong med ris? gissade snickaren; wen ljusblå buljong! Bara sjövatten och smakar som ett slag vid örat. Nej du, förklarade värden, det är rammelbuljong med hassel du, och smakar som två slag vid örat. Den kraftiga förrätt hvarom här var fråga tillagas, som man vet, både med händer och fötter, alldeles såsom kommissbrödet i kronobagerierna, och om man väl kan finna många som gerna vilja servera den, så finner man svårligen någon som gerna vill vara gäst, eller i den stackars snickarens kläder. Serverad med icke mindre än fyra förläggarslefvar på en gång och följaktligen snart vorden tvärmätt, flydde snickaren hals öfver hufvud från gården, med full föresats att aldrig återkomma för att tacka för kalaset. Han höll denna sin föresats, ty följande morgon fanns han död vid stranden, drunknad på 2 alnars vatten och med ansigtet vändt emot värdshuset, ännu i döden förebrående detsamma dess nya variation på buljong — den enda han från det hållet icke kunnat smälta. (Ill. Tidn.) u3nn3.