Förmynderskapskontrollen. Till Red. af Göteborgs-Posten. Det har ej kunnar undgå glädja ätven en fordom Goteborgsbo, numera bosatt i annat län, att af Goteborgs-Postena n:o 8 erfara att Göteborgs samhälle nu som ofta varit, om ej, som nog troligt det första, dock säkerligen bland de första, som med anledning at K. M:w nådiga förordning af den 24 sistl. September, upptagit till allvarligt ordnande den viguga frågan om ullsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom; och då andra orter bora törmodas gerna hemta ledning af ett sådant föredöme, torde det ej anses otillåtet för ätven icke Göteborg tillhörande person att yttra härom några ord. Det är väl att hoppas att den vid allmänna rådstufvusammantrådet 1 Göteborg den 11 dennes preliminärt beslutade uppmaning till dem, som kunna vara hägade ävaga sig den i kongl. förordningen anbelallda godmannatillsynen å sormynderskap inom Goteborgs stad att anmåla sig, jemte den derefver följande ytterligare handläggning at Goteborgs magistrat och innevänare, skola bringa denna vigtiga fråga till en fullständigare utredning och välgörande lösning; måhända skall då ock visa sig att samhället bonotver uppsöka sådana personer, till hvilka godmansfortroendet kan med trygghet lemnas, i stället för att deras erhållande skulle komma att bero af endast val bland anmälde sökande, heldst den här ifrågavarande tillsyn väl e) får antagas inskränkt ull blott sitfergranskning. Beträffande gode männens ansvarande för samma tillsyn anungen inom hvar sitt tilldelade distrikt af förmyndares bostäder, eller för emottagande antal af formyndareredovisningar, torde, inom äfven mindre samhällen än Gute borgs, träga böra blitva vm icke för de omyndiges rätts tryggande, ansvaret borde blitva kollektitt ålagdt samilige en stads eller orts gode män, åtminstone i allt utotver den specifika sifferrevisionon, och dermed en sx. k. sormyndarekammare bildas i större stad eller folkrikare landsort. I fall den alternativa mening blir rådande, att arbetstördelningen emellan gode männen skall komma att ske distriktvis etter sormyndares bostäder, torde dock serskild gud man behörva väljas att granska förvaltning och redogörelse af förmyndare för omyndige boende i annan ort, ofta vida aflägse trän den stad eller ort, hvars domstol lemnat förmyndareförordnandet, som ej sällan är förhällandet, hvadan, till lättnad för såväl rätten som förmyndaren, myndlingen och dess närmaste fränder, det vore onskvärdt att sådana sormynderskahs-öfverflytiningar till den rätt, hvarunder den omyndige har sitt hemvist, som förordningens I:sta 5S:s 2:dra mom. föruteätter, mera allmänneligen komme att ega rum. Men den enligt Goteborgs-Postens referat under diskussionen vid allmänna rådstugan i Göteborg framställda åsigt, att granskningen at formyndareredovisning ej behöfver gå längre tillbaka än till näst föregående år, torde väl svårligen i verkställigheten göra sig gällande, då ganska visst äfven vid Göteborgs domstol för flere formynderskap i långlig tid hvarken till Rätten eller omyndigs fränder redovisning blifvit aflemnad, än mindre styrkt såsom godkänd; och att, strängt taget, förmyndare enligt författningen endast är skyldig lemna räkning sör sista året, kan insändaren icke dela, då väl årsräkningen för äldre förmynderskap måste begynna med en fullkomligen konstaterad ansvarssumma från föregående tiden. Väl emellertid ait genom den nu blifvande räfst i denna gamla samling aft outredde och oafslutade förmynderskap en i många orter allt för länge saknad reda i dessa ömtåliga frågor nu måste tillvägabringas, och för detta goda ändamål önskas uppriktigt all framgång åt Göteborgs samhälles företagna ordnande för sig af denna vigtiga angelägenhet, som utan tvitvel blir efterföljansvärd i många andra städer och landsorter. ee. a. a.