20 dennes) gå öfver våra tiljor, och kall säkert locka till teatern allt hvad lit och anda eger. När man dertill lägger några nya inhemska originalstycken, hvilka lära vara i farvattnet, så kan det icke gerna fela, att ej några af rynkorna i fteaterhus-direktionens panna skola komma att försvinna. — I Åbo har nyligen en enkel och anspråkslös grafvård af gjutet jern blifvit förfärdigad öfver soldaten Björn, den tappre, i fjol aflidne veteranen, hvilken, trogen så i lifvet som i döden, endast några månader ofverlefvat sin gamle löjtnant August Bremer, som genomskjuten vid Ruonabro, under brin nande affär bortbars af Björn och sålunda för den gången blef räddad till lifvet. Veteranen Björn var en af de vackraste och atätligaste öfverlefvorna af Åbo läns insanteriregemente. — Ett af hofmålaren Ekman nyligen i Åbo sullbordadt arbete beundras dersdsädeförnärvarande. Äämnet är ,Pohjas dotter. Sittande på en isklippa och kringstrålad at norrsken, spinner hon vetandets guldoch silfvertrådar från en på det dunkla himla bvaltvet klart brianande stjerna. Nedanfore synes i ett herrligt landskap naturen omänin gom öfvergå från is till rinnande vatten, från kold till värme och ifrån vinter till sommar. Det hela belyses af norrskenet och stjernan, i mångsaldig färgprakt, och återspeglas slutligen i den vackra insjö, som utgör taflans förgrund. — Rasabladet innehåller en bekräftelse på det rykte, som sedan någon tid låtit sig förnimmas, att ionevånarne i Wasa vore be: tänkte uppå att ingå med en petition om att på sin nya stad få öfverflytta den gamla stadens dyrbara och ärofulla namn. Nämnde blad anför några ord ur ett tal af rektorn Hallsten vid högre elementarskolans tillslutande den 14 sistl. December, då Luciefesten for sista gången af denna läroanstalt firades i gamla Wasa. Hr Hallatön hade yttrat bland annat följande: Den som följt med opinionens röst, alltsedan namnet Wasa utbytes emot Nikolaistad, har nogsamt kunnat förmärka att åsigten om namnförändringen icke varit öfverensstämmande med allmänna meningen, hvarken i Wasa eller annorstädes i landet. De ständiga anspelningarne, den omsorg hvarmed man undviker att nämna del nya namnet och den saknad man allmänt egnar den gamla goda firman, berättiga att tro det man oönskade återtaga ett sorhastadt steg. Ew namn kan vara så godt som ett annat, men utan skäl utbyter man icke ett godt och gammalt om ock emot ett aldrig så bögiklingando nytt. Om man således erkänner sig hafva begått en svaghet, hvarföre kan man icke oppet erkänna telet? — Man går snart att fira dagen för utfärdandet at stadens privilegier, tör ett fjerdedels årtusende sedan (deu 30 Jan. 1611 — anlades 2 Okt. 1606); man har framskjotit firandet ett är, emedan man hade ett år, som man önskade glomma. Må man då värdigt fira detta minne gonom, att öppet erkänna, att man ön-kar det gamla namnet åter. Wasa namnet är för Sverige och Finland hvad Alexander II är för Rys-land. Vid begge dessa fästes det odödliga minnet att hatva befriat sitt folk ur träldomens ok. Må man således hos H. M:t Kejsa! Alexander II förtroendefullt begära att återtå det namn, som med så mycken glans bars at h. s. H. M:t Konung Gustaf I och gifva namnet Nikolai åt en stad med yngre privilegier, hvars minnen icke då såras af otacksamheten. IIärvid yttrar H. T.: Till dessa ord vilja vi endast tillägga, att den af Wasabladet uttalade opinion säkert skall känna sig understödd af hela Finland.