Den gråa qvinnan.) Öfvers. fr. Engelskan. Det var icke en obarmhertig qvinna, men hennes tankar gingo alla i en kretsgång, och denna var att hennes busbonde, mjolnaren. hade bestämdt förbjudit henne att släppa någon karl in i buset under hans frånvaro och att hon icke kunde veta om han icke skulle tycka lika illa om två qvinnor; och dock kunde ju ingen säga att hon handlat mot hans befallnining, då vi icke voro karlar, ty det vore en skam att låta en hund vara ute en sådan natt. Amante hade nog själsnärvaro att säga till gumman att hon icke borde låta någon veta att vi fått herberge der i natt, emedan hon då skulle slippa alla förebråelser af sin husbonde; och under det hon sålunda tillstyrkte förtegenhet såsom det klokaste den gamla kunde besluta sig för, dervid tänkande på helt andra menniskor än mjölnaren, skyndade bon sig att taga af mina våta kläder och breda dem jemte den bruna kappan, som betäckt oss båda, framför den stora spiseln, hvarifrån en ) Forts. fr. N:o 1—8.