Göteborg d. 16 December 1861. Teater. I går afslutade dir. Oscar An dersson sina föreställningar härstädes med er ny fransk komedi, Hr Perrichons resa, til hvilken vi i morgon skola närmare återkom ma. I frodags gafs den nyinöfvade operetter Alphyddan, hvare vackra och lifliga musik ej förfelade att äfven nu slå an, ehuru önsk: ligt varit att operettens instuderande vara! ännu någon tid, ty utförandet förrådde på vissa händer väl mycket hastverk och osä kerhet. Då nu Anderssonska sällskapet afreser härifrån, torde ett par ord i allmänhet on detsamma här vara på sin plats, Sällskape eger ej några framstående, men åtskilliga jemna förmågor, hvilka under ledning at er person med skarp blick och oeftergiflig be stämdhet skulle kunna ej litet ryckas upp Nu framskymtar tyvärr alltfor ofta någon ting matt, något som mera stöter på handt verk än verklig konstnärlighet. Från detta omdöme undantaga vi dock ett par af med: lemmarne, hvilka synbarligen sträfva efter at! kunna höja sig, och vid hvilkas sträfvanden vi häfta de uppriktigaste önskningar om fram. gång. Konsten fordrar oafbrutet arbete, lik. som all verksamhet inom andens tjenst. Der är stillaståendet ett snabbare tllbakagående än inom den rent materiela verlden. Må derföre de sträfsamma ej låta sitt mod sjunka el