. Virginien, och Greensborough, i arolina. Anäggandet at denna jemförelsevis korta linie skulle förskaffa oss en förbindelse mellan norr och söder i det inre af Sydstaterna, och lemna oss tillträde till pn befolkning och till militära hjelpkällor, från hvilka vi nu äro vidt skilda. Angående sjelfva bomullsfrågan siger presidenten: . sSålänge fientligheterna vara, skola de kontedererade staterna visa sig kunna förse sina trupper med allt bättre föda, kläder och vapen. Om de skola nödgas försaka många af lifvets lyxartiklar och beqvämligheter, skola de åtminstone hatva den trösten, att veta, det de på detta sätt dagligen bli mer och mer oberoende af den ötriga verlden. Om bärunder arbetet i Sydstaterna skulle så småningom bortledas från dessa stora bomullsodlingar, hvilka vifvit så mycket lit åt mensklighetens handel på andra ställen, skola dessa (sydstaterna) ej vara de som törlora mest på denna förändring i riktumgen af deras udustri. -Fastän det är sannt, att bomullsuttörseln från Sydstaterna endast kan helt och hället aiskaras genom en Omstörtning at vårt sociala system, är det likväl klart, att eu långvarigt fortsättande at denna blokad skulie, genom arbetets förändring ocu kapita:ernas nedläggande i andra affärer, så törminska uttörseln, att derigenom alla de intressen i främmande stater, hvilka bero af bomullsodlingen, skulle bringas till undergång. Foör hvarje arbetare i södern, som bortvändes från bomuilsodlingen, skola kanske annorstädes fyra gånger så mänga, hvilka fåvt sitt underhåll i bomullens olika auvändningar, likaledes nodgas förändra sin sysselsättning. Då det krig, som inledts för ati fråntaga Oss rätten till sjeltstyrelse, aldrig kan uppnå detta mål, återstår ati se, huruvida det kan åstadkomma en revolution i veridens industriela system, hvarigenom älven andra länder än vårt eget åsamkas lidanden. Det är en skicklig vandniug 1 det krattiga bådskapet, hvarigenom presidenten helt djertt ställer Unionen till ansvar för de mångal. lidanden och törstörelser, som genom kriget skola drabba ej allenast de revolterande staterna utan äfven nästan hela den oöiriga verlden. 1 dessa ord ligger en tydlig uppmuntran till ihällighet, ty walaren påpekar häri indirekte möjligheten at aw veriden skall i handling wvisa sig vara, hvad den i sjelfva verket ar: egoisusk, och derigenom ätven bli soderns öppna eller hemlige allierade. Från VewYork skritves under d. 28 nov. toljande: Unionsregeringen tänker begära en ny kredit om 160 millioner dollars. Derjemte säges det, att finansministern skall foreslå en förhöjning af införseltullen på ull, jern och socker. — Sydstaterras kongress skall hafva beslutat avt förflytta regeringens säte från Richmond till Nashville. Angaende rustningen i England och dermed i sammanhang stående saker berättas, att i Portsmouth har genom anslag på varfven bekantsgjorts, det samtlge manskap å de almönstrade skeppen, hvilka erhållit en månads permission, uppmanas, att genast begilva sig tillbaka will sina resp. fartyg. Detta, 1 förening med andra amiralitetets åtgärder, häntyder derpå, att regeringen är fast besluten, att i början al januari afsända en stark eskader will de amerikanska farvattnen, för den händelse att amerikanska regeringen skulle vägra den äskade upprättelsen. — Jernfregatten Warrior intager för närvarande i Portsmouth 760 tons kol och skall i händelse af ett krig, användas utan dröjsmål ull aktiv tjenstgoring, hvarmed man äfven atser ett behöfligt experiment. Från Italien ingenting af vigt. Garibaldi har som bekant rest uwullbaka till Caprera. Meningen med generalens resa till fastlandet ligger nu klar i ew bref från Garibaldi, till Mignono, hvari det heter: Säg våra bröder 1 sydprovinserna, att de förklara prester, bourboner, muratister och dylikt pack, hvaraf dessa befolkningar plågas det Guds rättvisa svär på punkten att söndersplittra dem och att det af dem snart skall ej återstå mera på ltaliens jord, än deras förbannelsevärda minnen. — En polsk legion är, under bildning i Italien; ungefär 70 unga polackar hafva ingått derstädes. 1I Paris ville man på Börsen d. 7 veta, att en finanskris utbrutit 1 Ryssland. — I detta senare rike tyckes, af åtskilliga berättelser att döma, en total omhvältning i de bestående förhållandena skola ega rum. Sålunda skrifves från Petersburg, att den stora skådespelerskan Ristori måste spela för tomma väggar — för böndernas skull. Den som förr drack champagne, håller nu tillgodo med öl. Handskar till 1 rubel 75 finna ej mera köpare. Midti säsongen nödgas pelshandlare stänga sina butiker; ty adeln är — på sina gods och ser för första gången sjelf efter, huru det står till med hus och hem. Men, tillägger en korresp., nu besannar sig ordspråket: arbete bringar välsignelse, ty sedan omsorgen om parisermoder och dyra mätresser något svalnat, bättrar sig vår kurs, och då vi ms mo mm LE