om åtskilliga hberala retormer utgora tortiarande naturliga föremål för den utländska pressens kommentarier, och skall det väl ännu mera, då det tyckes vara tullt allvar med afväpningen inom Frankrike, åtminstone act döma efter ingångna telegramimer, hvilka berätta att inrikesministern Persigny redan skall hafva till kejsaren ingifvit förslag om armeens förminskning till fredstid, dock med bibehållande af kadrerna. Denna armereducering är vål ej så fullständig, som frauska finanserna fordra, men första steget är det, som kostar på mest, och en ytterligare reducering skall antagligen sedan bli nödvåndig. De olyckor amerikanska kriget medfört tör Europa skola sålunda visa sig äfven hafva något godt med sig. Man har tframkastat den anmärkningen, att Frankrikes afväpning i närvarande stund skall komma att gitva reaktionen ny fart och stärka de oinskränkta herrskarne uti deras undertryckande af sina annexerade men motspänstiga nationaliteters fordringar; detta behötver man likväl synbarligen ej frukta. Dels har franske kejsaren varit allt annat än säker gynnare at frihetsförsöken (läsaren torde t. ex. minnas Moniteurens tvära tillintetgörande af de förhoppningar, som funnos hos polackarne, om franska kejsarens understöd, eller den besynnerliga franska politiken i Italien, annat ej att förglömma), dels utgör ju hans egen, må vara öppna, men dock nödvändiga retratt i sitt godtyckliga förfarande med sitt rikes finanser och direkt uttalade slutliga vädjan till lagstiftande kåren, att autokratspolitiken är af alla den i våra dagar minst lämpliga, om icke omöjliga. Detta torde vara en lexa för Österrikes beherrskare, ehuru det dock är föga troligt, att han skall lyssna till de lärdomar, den kan gifva honom i afseende på uppmärksammandet af ställningen inom hans eget land. Det är denna furstes bekanta envishet som fortfarande håller vid makt tron inom ungerska nationen i Paris och Turin, att krig skall bryta ut till nästa vår; hvilken förmodan härtflyter till stor del från den italienska statsmannen KRatazzis närvaro i Paris. Man vill nemligen beståmdt veta, att kejsar Napoleon skall hafva sagt Ratazzi, att han icke vill draga sina tropper tillbaka från Rom, emedan fransmännens närvaro skall lägga hinder i vägen för Österrike, tills tiden är inne för krigets utbrytande i Venetien, Det berättas vidare, att Ratazzi blifvit befullmäktigad säga sin konung, att om Italien tror sig kunna vara slagfärdigt till nästa vår, kejsaren ingenting skall ha att invända mot ett krig om Venetien. — Besynnerligt är att detta krigsrykte ännu bibehåller sig, oaktadt den högst fredliga stämning, som uttalar sig i kejsar Napoleons antagande af Foulds förut omhandlade memorandum. De franska trupperna i Italien tyckas nu uppträda med kraft mot röfrarne, hvilka ännu då och då komma ströfvande från romerska området, Franska Moniteuren har äfven uppIträdt som Italiens allierade i detta fall, i det Ibladet förklarat tillståndet inom Neapel vara llugnt och der ännu förekommande oroligheter utan all politisk natur. De afsedda röfvarebanden stå under befäl af Chiavone. Han Toch hans band angrepos den 7 af fransmännen vid Veroli, hvarvid de förra förlorade 80 Iman. Veroli ligger på romerska området, näg8er p , ra den forna neapolitanska gränsen, sydvest om Sora. Åfven på flere andra ställen hafIlva dessa röfvareband blifvit besegrade och sprängda, till stor del genom franska truppernas medverkan. En pikant anekdot be-frättas härom: Efter en dylik fäktning mellan de franska trupperna och röfrarne hade fransmännen bemäktigat sig tvenne officiela depescher från brigadierer för det påfliga gendarmeriet, hvilka voro stämplade med det påfliga vapnet och ställda till Chiavone, som deri betecknas med titein — general. ChiaIvone har emellertid utjagats från romerska området af fransmännen och efter ett kort motstånd besatt Isoletta. Nationalgardet och trupperna (de italienska) hade genast skyndat emot honom. Ställningen inom Österrike visar, att dess regering alltmera uppgifver sin konstitutionalism. Sålunda berättas med alltmera säkerhet, att riksrådet skall prorogeras på obestämd tid; och en massa tyska eller åtminstone tyskt sinnade tjenstemän skickas af kejAAA ll ffa nmnaa 2 DK pgg ooo 6