förande, kunna räkna. flere af sina söner.q Detta Sveriges deltagande i naturvetenskapernas utveckling hade förnämligast visat sig i den gren af desamma som omfattas af kemien, samt representerades förnämligast af de tre namnon Bergman, Scheele och Berzelius; dessa personers betydelse för vetenskapens fortgång ville talaren dertföre försöka att i sina vigugaste drag skildra. Bergmans allmänna förtjenst om kemien lade talaren deri, att Bergman, som redan innan han begynte atv mera specielt betatta sig med kemicn, var väl bevandrad 1 de öfriga naturvetenskaperna samt synnerhet i matematik, som spelade en så stor roll i flere af dem, älven i den kemiska vetenskapen intörde den matematiska noggraunheten och den matematiska metoden. — Efter en antydning om skilnaden mellan fysiska och kemiska fenomener samt uppvisande af att dessa senare förutsätta begreppet kemisk frändskap, framställde talaren huru Bergman genom sitt ofvanantydda sträfvande etter matematisk noggrannhet leddes till att uppställa en egen trändskapslära, hvarigenom han sålunda med sin metod ingrep midt i kemiens väsende. Deretter visade talaren, huru Bergman verkade i samma riktning genom införande af en rationelare nomenklatur i kemien samt redogjorde slutligen för hans äfvenledes stora betydelse för den kemiska analysen, som han. ull en del just på grund af sin frändskapslära gat dess första egentligen vetenskaphga form. I motsatt mot Bergman, som talaren karakteriserat som den stränga vetenskaplighetens man, karakteriserade han Scheele säsom olvervägande ett natursnille. Han visade ätven detta genom de slående upptäckter han gjorde på kemiens område.) Det var han som torst gaf en tWillfredsstäilande förklaring på eldens fenomen, i det han upptåckte syret samt utredde luftens verkliga beskaffenhet såsom varande en blandning at syre och qvätve. Bland Scheeles många öfriga upptäckter framhöll talaren specielt hans upptäckt af ljusets inflytande på åtskilliga kemiska föreningar, hvarpå hela den nu så mycket utbredda och populära fotografien grundar sig; så att Scheele på visst sätt kan betraktas som dess fader. Talarens föredrag var, såsom af dess ofvan angifna ämne redan framgår, icke egentligen biografiskt, men det innehöll dock i atseende å de begge nyssnämnde kemisterna en intressant episod om deras personliga bekantskap, som inleddes genom den likaledes välkande kemisten Gahn i Upsala, tillsam. mans med hvilken de bildade ett vetenskap: hgt tremanna förbund som snart varkändt ot ver hela verlden. Om Bergman och Scheele, såsom nämndt, representerade, den ene den grundliga lärdomen och kritiken samt den andre natursnillet, så representerade den tredje mannen i detta förbund, Gahn, vetenskapen: praktiska användande for samhället. På den ståndpunkt will hvilken de nämn da tvenne vetenskapsmännen, jemte engelsman nen Priestley och fransmannen Lavoisier, för kemien, upptogs den at den tredje af de män son talaren athaudiade i sivt föredrag, Berzelius, At 4) En ärad insändare har, under förmodan at ett reierat öfver herr Ewerts föredrag skull i bladet inflyta, bedt få tillägga följande bio grafiska notiser: Scheele kom trån gymnasiut i Stalsund först til Göteborg, hvarest han 6 år var på ett apotek uch just der börjad sina kemiska torskningar, så att när ha sedan kom tll ett aputek i Malmö och besök ie professorn i Lund, som då toreläste ikem han af Retzius betraun3 vara en vetenskaper ämnesven. Det förijenar ock nämnas, a når Vetenskapsakade.. ien i Turiui Gustat I1 närvaro kallade Scheele till sin ledamot, kur gen skret till regeringen att uttårda K. M: tullmakt för kemisten? Scheele såsom riddai af Wasa-orden. 1 regeriugen taun ingen so kände Scheele, då apotekare i Köping, utö man antog, att det gallde ett bergsråc Scheele, som var bruksegare i Småland oc äfven utnämndes till riddare. RR