Article Image
ee 0 OMR DERBI on intresse att ställa den allmänna krediven i uen tordelaktigaste dager för allmänheten, emedan det stuudar till den tid då det nya stutslånet skall emiuteras. Detta skall visserligen ej ega ruw torrän i Februari men det är nvdigt att man 1 tid vidvager operatio. nerna. Sålunda hade franska bauken öppnat underhandlingar med den preussiska om et lau ä 15 millioner thbaler. Underrättelserna härom verkade genast högst litvande på börsen i Paris och den goda stämningen läv icke nedslå sig at den snart derefter inlupna underrättelseu, av läneunderbaudlingarne voro aibrutna. Den stegiiug, svm iuriarkts 1 ivudspapper, töranledde ull deu trou, alt, luck Vare bankens svora försäjjniugar, det b ivpp skule buwva gauska sturt, hviiket komma all luga Vid uven burjade Mu nDaudsiiqvidaiionen. da biet aven törvalianuet, OC4 lyv.uauvnen uttoll så väl, som wan Uuger Larvaranut omständigheter vågat hoppas. Dewamma trodde ma i åunu nvgre grau skuue biutva tvrvunandet vid uqviuauonen al JernvVägspapper, uvURen sbUudle ega rum ad. 2 d:s, helst vanpapperen HaUUls I aMMaLbet VÄLL än kKentes bluviv saouade 10r Kkannmug al penulugkrisen. Då Keutes redan uu hova avt, genuvin tu oundvikligt lau, Heuwyc.as, så halva Ueremot ban Paäpperenu ala uvigtler Ior sig all lemna en gvd divi videud sa vida iredenu stur sig ul arevs siut, OCK derpå tvitlar nu ej nagon. Men auuu mera BluWjauur än deu gvua bursieqvidaliouen är dei gynnsamma Mu nadsatsiuwiugen i uen egentiga fivausveriden. Dev 31 Okt kl. 5 på e. m. var vid bauken queuen ua komuier, hvilka ville liqvidera, så läug och tat, av man icke, trows bankens stora här at embvetsmån vcn den feberaktiga verksamheten, ansåg act alla på Uagen kuude expedieras. Ätven hos privatbaulierua skola inbetalmugarne hatva gä ötver all förväntan bra. I Frankrike äro affärerna högst beroende af politiken; i England beror snarare poliuken at ala rerna. Lord Palmerstons medgorliguet vid burjan ar nästa session skulle bliva storre eller miudr:e i den mån som hans skattkammarkanslier med sittror kav visa, att exporten till Fraukrike okat sig genom de af oppositionen så härdt bekampade handelstördrage. Vid slutet at Februari måuad skall man med beståmuhet kunna döma öfver de närmaste följderna art raktaten, och det är derföre vigtigt att något närmare betrakta månadstabellerna. Den för september är nu tillgänglig. I densamma figurerar spanmålsexporten från England till Frankrike wed en summa af 544,396 L. Då denna export tillkommit genom ett undantagsfall, så kan ej vidare vigt läggas vid densamma; men i öfriga exportartiklar, på hvilka traktaten omedelbart verkat, visar sig äfven en tillökning till ett värde af öfver 1 million L. Värdet af Englands export till Frankrike under September mänad uppgick neml. till 1,520,800 mot 470,125 L under samma månad år 1860. Detta är en kolossal tillväxt, som inger engelsmännen stora förhoppningar. Den måste äfven nu förefalla desto större, som de franska affärerna äro ganska stilla; men å andra sidan måste man taga i betraktande att under afvaktan på d. 1 Oktober, då den nya tariffen skulle träda i gällande kraft, ovanligt stora massor af engelska varor blifvit öfversända. Resultatet af detta för och emot är således, att man af uppgifterna för September månad ej kan bilda sig ett säkert omdöme om handelsförhållandets blifvande ställning, då denna månad i hvarje afseende måste anses såsom ett undantagsfall, Enligt ett cirkulär från Lyons har det under September och början af Oktober stora begäret i silkesmarknaden så småningom minskat sig, så att verksamheten i denna branche nu är ringa. : Med få undantag är det numera omöjligt att erhålla den obetydliga avance, med hvilken man lätt allenast för 14 dagar sedan kunde göra försäljningar. I Wien motsåg man med bätvan Oktober månads slut, då de förvända åtgärderna i finansförvaltningen läto befara en kris i penningemarknaden. Men med undantag af några mindre varuhandlare, hafva alla acceptanter punkiligen inlöst sina bret och äfven domicilierna hafva till större delen blifvit betäckta. För detta gyhsamma resultat har man allenast att tacka den i alla brancher återvändande affärslifligheten, hvilken gjort det möjligt att ersätta den af nationalbanken nästan strypta krediten. Finansförvaltningen har dock ännu icke meddelat bankens direktion sina planer för bankens reformerande eller privilegiets förnyande, och den stora frågan om statsskuldens reglerande är fortfarande en sväfvande. Ett stort antal af de anseddaste handelsfirmorna hade inlemnat en protest mot det nu följda systemet af kreditförkortning, hvilket måste föra till en handelskrig. I detta dokument påpekas, att banken icke bör törkorta krediten för sina mindre debitorer, m n deremot ansätta sin störste, staten, för att förmå densamma att återgälda sina lån. I Hamburg hade borgerskapet den 30 sistl. Okt en långvarig sammankomst angäende accisfråsan Saken rörde sig visserligen endast närmast om accisen å smör, ost, byggnadsoch bränn-materialier skulle upphäfvas eller ej, men i sjeltva verket var let en strid om principen i allmänhet af detta beur

11 november 1861, sida 3

Thumbnail