Illedamöter kommendörkaptenerna P. E. Ahl I gren och C. B. Lilliehöök, kaptenerna C. A I Sundin, A. G. RB. Feilitzen och A. G. A I Ljungstedt, rådmannen A. W. Björck och gross I handlarne J. G. Schwan och P. Muren. Utlottringen af svenska premieobli TI gationerna. Den inför riksgäldskontorets full I mäktige d. 1 Nov. i Stockholm började 3:dje utlottningen af de enligt öfverenskommelser Id. 4 Juli 1860 utgifna 240,000 premieobliga tionerna å 10 thaler, omfattade en utlottning af 2,300 premier å tillsammans 54,925 thalei och har hittills gifvit följande kända resultat Högsta vinsten, 25,000 thaler, har fallit å n:o 125,779; Andra vinsten, 2,000 thir, har tillfallit n:o 77,364; Vinsten å 600 thir har tillfallit n:o 127,195; De 4 vinsterna å 150 thir tillföllo n:is 21,893, 135,167, 170,363 och 232,798; De tio vinsterna å 60 thir tillföllo n:is 24,136, 128,597, 47,140, 71,606, 93,451, 93,485, 114,161, 130,930, 177,377, och 209,029; De 20 vinsterna å 35 thlr hafva tillfallit n:ie 7,141, 18,603, 25,652, 41,863, 50,427, 53,057, 68,393, 81,998, 94,668, 114,948, 115,500, 116,347, 121,329, 123,148, 124,816, 124,912, 187,267, 217,079, 226,648, 237,463; De 38 vinsterna å 25 thaler hafva tillfallit n:is 5,329, 10,992, 12,884, 31,687, 43,510, 52,909, 53,269, 53,476, 59,266, T78,971, 79,111, 81,700, 91,034, 95,849, 114,123, 117,952, 118,434, 118,957, 122,682, 124,390, 139,449, 139,960, 149,345, 173,829, 175,276, 176,264, 183,411, 194,962, 195,610, 198,775, 209,74i, 210,470, 216,708, 220,145, 221,406, 223,900, 230,495 och 233,366. Prisskjutningstecken för skarpskyttekårer. K. M:t har d. 11 sistl. oktober förklarat, att hinder ej möter för Gotlands skarpskytteoch jägaregille att få till uppmuntran för färdighet vid målskjutningar och till offentligt bärande utdela utmärkelsetecken, bestående af två i kors lagda gevär omgifna af en eklöfskrans af pressadt silfver, hvilka bäras på mössan; likaledes har K. M:tlemnat sitt bifall till att årligen en medalj i silfver, att i provinsens färger bäras å bröstet, må tilldelas den, som vid gillets årshögtig tagit första priset eller genom utmärkta förtjenster befordrat gillets syftemål. Times om Sverige. Det ledande engelska bladet meddelar för den 30 Oktober en korrespondens från Stockholm, dat. den 20 Oktober, af denna lydelse: ,, Sedan jag sist skref, har The Times gjort oss den äran att tala om oss och för oss framhålla under vissa vilkor möjligheten och fördelarne af en nära allians med England. Jag medger att The Times gifvit oss ett förträffligt råd, men jag beklagar att det ryktbara bladet icke har någon af sina korrespondenter härstädes. Han skulle med egna ögon kunnat se, att Carl XV är en af vår tids mest populäre monarker; och att hans popularitet inom Sverige ej är mindre än den som drottning Victoria af England med så mycket skäl åtnjuter; och han skulle sannolikt komma till den slutsatsen, att om de demokratiska instilutionerna i Norge, hvilka äro nära nog republikanska lämpa sig för norrmännen, deraf likväl icke med nödvändighet följer, att de äro användbara för Sverige. Sverige har sina gamla historiska minnen, det har ätven en aristokrati, som är för mäktig och äfven för populär (!?), att så lätt kunna undanföras. Ån mera, det finnes hos oss ett annat konservativt element, som förtjenar att bli kändt och lagit med i beräkningen; jag menar bönderna. Oberoende under århundraden, och i närvarande stund egare till mer än haltva jorden, har svenska bondeståndet liksom adeln en ljerdedel i landets representation. Vi finna icke sällan bondeståndet vara mera emot reformer än aristokratien; men inom alla klasser i Sverige finna vi alltid samma frihetskärlek och tillgifvenhet för fosterlandet. Svenska folket liknar i många afseenden det en-! selska, föredrager äfven, liksom det engelska, rihet framför blott jemlikhet. Vare detlångt från mig, att vilja påstå, det inga förändringar i vårt representationssystem äro af nöden. Pvärtom, jag anser dem vara fullkomligt lika nycket i konungens intresse som i alla de ndra samhällsklassernas: men för att utföra lem på en liberal grundval och i öfverenstämmelse med vår tids anda, är det nödvänlist. att da vidtagas I föraning med den verk