Hanns Unlgellydanav, på savv som Ttoöljer: Det Hahnska reglementet iakttages af bönder och underlydande här (i Sverige) ännu strängare mot den besutna eller icke besutna adeln än hvad Hahn fordrar för sig, Undergifvenheten sitter så fast hos den svenske bonden, att den ej ens genom soldatståndet kan drifvas ur honom, ty äfven som soldat bevisar han det vid åsynen af en för honom obekant civil person med att vördnadsfullt helsa. Den ryske bonden eller soldaten måste först åtminstone se en röd krage innan han gör honnör. — Hvad skola våra sedan urminnes tider sjelfständiga odalbönder väl säga härom. Lyckligtvis ha de att visa på blad i historien, der det omtalas, huru de under Engelbrekt och Sturar körde ut de pomerska och tyska fogdar samt andra, som då — älskade våra penningar lika mycket som vårt bränvin, för hvilket korresp. hånar oss. Det kan här vara nog med anföranden ur Magazinets artikel, hvilken dock på slutet blir litet spakare, då den emfatiskt säger: Båda delarne, svenskar så väl som tyskar, hafva felat, och — såsom mig synes -— skulle de åter kunna godtgöra felet, ur hvilket dock den store civilisatören (troligen Ryssland) endast drager fördel. Andemeningen kryper sedan fram, i det ett förbund mellan Tyskland och Sverige mot Danmark nästan direkt föreslås. Men vi bedja den värde korrespondenten vara öfvertygad om, att vi alltid skola betacka oss för den äran! Konsulärende. K. M:t har erkännt grosshandl. Carl Heinemann såsom bayersk generalkonsul i Stockholm. Ståloch jerntillverkningen. Gefleborgs läns tidning berättar, att konsul Göransson lyckats bilda ett bolag af svenskar och engelsmän, hvilket, under namn af Storsjö bolag och med ett kapital af 7!, mill., deri inbegripna Högbo bruk och Eske masugn, Horndals och Garpenbergs bruk m. fl., skall i stor skala drifva ståltillverkning efter Bessemerska metoden. — Nyköpingsbladet berättar om följande nya utvidgning af den svenska jernindustrien: Under innevarande år har vid Nyköpings bruk åter en för Sverige ny fabrikation blifvit införd, nemligen tillverkning för jernvägarnes behof af såkallade Tyres (bandager, hjulband) af svenskt smidt och valsadt jern. En del af de för denna tillverkning behöfliga maskiner hafva visserligen redan i somras varit färdiga och försökta, men ej förr än på hösten mera fullständiga, bestående, utom dertill behöfliga valsar och ånghammare, af cirkelsåg, böjningsmaskin, svetsnings-, blockningsoch påsättningsapparater m. m. samt svarfvar. Metoden och jernets beredningssätt, som mest liknar den berömda Low-Moorska i England, är ganska intressant; och undergår dervid slutligen Tyreämnet under en enda hets, valsning, rätning, afsågning och böjning till en cirkelrund ring af omkring 1 skeppunds vigt, som ännu, efter alla dessa operationer, visar sig rödglödgande. Som till dessa Tyres erfordras det aldrafastaste, tätaste och homogenaste materiel, så synes Sverige, med sitt utmärkta jern, af denna i högsta grad vigtiga tillverkning böra komma att för sin export draga största fördel. — Redan för trenne månader sedan har Nyköpings bruk till statens stambana levererat några dylika Tyres, hvilka sedandess å densamma varit i oupphörlig gång och, såvidt oss kändt är, visat sig lika goda som Low-Moors. De säljas dock till betydligt bättre pris. Inom kort begynner härstädes äfven dylik Tyrestillverkning af puddelstål. Saltskörden i S:t Ybes har i år varit medelgod och uppgår till omkring 120,000 moy af god qvalitet. Man beräknar behållningen af gammalt salt till 30,000 moy. Hela lagret utgör således 150,000 moy, som anses vara tillräckligt för det löpande saltårets (från Juli till Juli) behof. Saltpriset är bestämdt till 1,500 reis pr moy fritt ombord. Försäkringsbolag mot hagelskada. Wexjöbladet berättar, att försäkringsbolaget mot förlust af skeende hagelskador inom Kronobergs län konstituerade sig definitivt vid allmän stämma d. 21 d:s. Dervid antogs ett uppgjordt förslag till reglemente och utsågs en interimsbestyrelse, hvilken: skulle inbjuda länets jordbrukare till allmännare teckning. Denna för länets jordbruk vigtiga skyddsförening har således omsider, i trots af alla mötanda svårigheter. dem havcelska