de nio prosterier, från hvilka man har underrättelser, hafva reservationer, likartade med Helsingfors borgerskaps, blifvit gjorda. De flesta rösterna tyckas hittills hafva fallit på theologie professorn vid Helsingfors universitet F. L. Schauman samt domprosten Th. T. Renrvall. För resten tyckas rösterna vara något splittrade. Från de begge andra stiften har man ännu icke några bestämda underrättelser. Kuopio stifts utsedda tre medlemmar påstås vara prosten J. Bergh, stiftets biskop R. V. Frosterus samt domprosten ÅA. Borg. Det val, som dock inom denna kategori skall komma att ådraga sig både största uppmärksamheten och äfven vara af kanske största betydelse, är det, som universitetets konsistorium skall komma att göra. Rösterna anses der skola komma att blifva delade emolla filvs. prof. J. V. Snellman, Litteraturbladets välkände utgifvare samt juris prof. J. Ph. Palmån, utgifvaren af den nyss utkomna samlingen af Finlands grundlagar. — Ifrån bondeständets valhandlivgar är ännu ganska litet kändt. På flera håll skall det visa sig mycken hkgiltighet. På andra deremot ser man goda tecken; så har t. ex. allmogen i Helsinge socken till elektor för sig utvalt en ung possessionat, J. A. Hagelstam, hvilket häntyder på en särdeles oehotlig sammanhållighet mellan allmogen och den såkallade ståndspersonsklassen. Som vi se, har man på ganska många ställen, och det just på de mest betydande, sökt att genom awt på förhand uttala sin åsigt om utskottets beskaffenhet lörhimndra att göra det till annat än en förberedande komitå, och så vidt man kan bedoma af de kända valens beskaffenhet, så har man sökt att få utskottet sjelf sammansatt af personer, som troligtvis icke skola låta bruka sig till något olagligt och som man har skäl att förmoda skola komma att med eftertryck framhålla folkets fordran på en landtdags snara sammankallande, Vi hatva ofvan anfört flera namn på dels valda personer, dels sådana som hafva utsigt att blifva valda. Dessa namn äro visserligen till största delen obekanta hos oss, men i Finland äro en del af dem temligen väl kända. Att bedöma deras politiska karakterer är naturligtvis nastan en omöjlighet med afseende å personer, som aldrig hatt tilltälle att visa sig i någon polhtisk verksamhet. Man kan endast bedöma dem etter deras mer eller miudre kända äsigter och deras karakter i privatlitfvet. Och i detta afseende har man all anledning att antaga det utskottet, itall valen fortgå i samma riktning som hittills, skall komma att bestå al, om också icke några särdeles stora statsmän, ehuru händelserna kanske lätt kunna kom..a avt utveckla finnarnes taauger åt detta håll, så åvunnstone at personer, som icke skola svika det förtroende deras landsmän satt till dem, att de icke skola ippoffra deras berättigade fribet for några kanske eljest ganska nyttiga förindringars tidigare genomförande, utan med bestämdhet fordra ett skyndsamt vidtagande at hvad som