ilandels-uaderrättelser. Skörden i hela Europa kan i allmänhet betraktad anses hafva utfalliv under medelmåttan. Vaktadt den i vissa delar at Skotland, Holstein, Sverige, Norge och Danmark kan anses medelgod, har den i det öfriga Europa, med undantag för de östra Donauprovinserna, blifvit vida under medelmåttan. I södra Europa anses den utgöra endast tvätredjedelar at vanlig skörd. Både i lvalien och Spanien har maisen, som der utgör de fattigare klassernas hufvudsakliga föda, gifvit nära nog fullkomlig missväxt. I norra Europa har, med ofvan anförda undantag, skörden af råg och hvete, som der utgör brödfödan, varit under medelmåttan, och den för de fattigare klasserna i dessa trakter så vigtiga potatisskörden har blifvit så angripen af sjukdom, att den på många ställen ej lönar mödan att upptaga, och på andra endast lemnar halt atkastning. Från Norra Amerika kan man ej vänta någon betydlig intörsel tll Europa. Flera omständigheter bidraga dertll: i törsta rummet de forstorande inverkningarne af det inbördes kriget. Dernäst att, enär i de norra staterna ordnadt vexelvruk ännu icke blitvit infordt, hveteutsädets storlek väsendtligen betingas at det pris, hvartill den näst föregåeude skörden blifvit afyttrad. 1859 års hveteskörd blef högt betald, och den närmaste verkningen deraf var, att landtmännen samma höst allmänt ökade sitt hveteutsäde högst betydligt. Men 1860 års skörd blef i jemtörelse med det föregående årets lågt betald, och fuljden deraf blef nu en betydlig inskränkning i hveteutsadet under samma års höst. Innevarande års hveteskörd i Nord-Amerika har följaktligen atven af nyssnämnde anledning till qvantiteten blifvit vida mindre än det föregående årets. Hvad England beträffar, på hvars skörd och deraf följande större eller mindre bLehof af utländsk spanmål så mycket beror, har spa målsskörden varit god med undantag för hvetet, som varit både tunnt och befinnes derjemie litet gitvande. I anseende till den ovanligt starka nederbörden förliden höst utsåddes ock vida mindre hvete än vanligt. At detta sädesslag lär derföre England behöfva en import, föga mindre än den som föranleddes af 1860 års dåliga skord. Det är all anledning tformoda, atv det hvete, som Amerika kan atyttra, otörtofvadt kommer i den europeiska marknaden, emedan en liflig spekulation deråt är riktad, och att denna införsel någon tid kommer att influera på hvetepriserna i Europa. Men alla omstäuvdigheter gitva -vid handen, att priset å detta sädesslag framgent kommer att stå högt. Sålunda äro de ingalunda lysande utsigterna för det kommande året, i deras allmänhet tagna. Hvad Sverige särskildt beträffar, så är dess ställuing bland de lyckligaste. Hvar och en, som önskar se principerna för en regerings pligter underkastade ett praktiskt prof, but lägga märke till hvad som nu påsår i Paris. kn regering, som har ärtt frukten al så många revolutioner, har ansett det nödvändigt att skaffa de arbetande klasserna i Paris tull sysselsättning. Detaär bättre att gifva de många i Paris förstader boende bröd, än att slåss med dem, Paris med sina trånga gränder och höga hus var ett slags naturligt citadell, hvars styrka blifvit visad i månget blodigt och förtvifladt borgarkrig. Kejsarens plan har varit att finna sysselsättning för de farligare klasserna i samhället genom att ödelägga denna fästning, bakom hvilken de hade utfört så många revolutioner. Medlen härtill skaffades genom en hög konsumtionsafgit för alla näringsmedel, hvilka infördes i Paris. De millioner, hvilka blifvit använda för nedrifningen af det gamla Paris, hafva blifvit förvärfvade genom en stor skatt på folkets födoämnen. Men denna politik hotade att motverka sig sjelf, och man tog derföre sin tillflygt till exceptionela mått och steg, i det regeringen åtog sig, att regulera brödpriserna. Detta sked de derigenom, att man betalade bagarne i Paris en