bergen och flyger omkring öfver klsotret så att fåglarne blifvit förskräkta, svarade abbedissan. Doktorn, som hörde denna förklaring, tycktes mycket förvånad och skakade på hufvudet. — Gamarne flyga omkring hvarje natt, och likväl har aldrig något sådant händt, sade han. Han nalkades med dessa ord ett fönster, gick ut på en yttre balkong och betraktade himlen med orolig blick. Luften hade blifvit tung och qvaf, men natten var ännu vacker: stjernorna strålade klart på firmamentet. — En besynnerlig luft! sade doktorn till hamnkaptenen som närmat sig honom. Om ej Trinidad genom sitt geografiska läge vore skyddadt för de orkaner, som föröda de andra öarne, skulle jag frukta för ett af dessa förfärliga naturfenomen ; men något sådan är ej möjligt. Benediktinerklostret låg i stadens högst belägna del. Från balkongen, der doktorn stod, såg man ett storartadt panorama hvars närmaste parti var Puerto-Espanna. Längre bort såg man rakt framför sig kanalen, till höger hafvet och till venster spetsarne af öns gamla vulkaner, aj hvilka Tamana reste sin stolta hjessa högst, hvarifrån, såsom vi förut nämnt, en rökpelare beständigt uppsteg.