1 ett store samhälle, HVarlg EUp IVT Valvllsen blefve billigare och hvarigenom regeringsgrundsatserna skulle blifva mindre småuktiga, än de ovilkorligen måste vara i en lien stat? En italiensk tidning innehåller en pikant berättelse om reaktionens görande och låtande Civita Vecchia, påfvens uthamn. I denna igga bredvid hvarandra tvenne fartyg, hvilka iro allt hvad Frans II har qvar af den forna neapolitanska flottan. De äro öfverspända med ett stort tält och tjena exdrottningen, då hon vill taga sina bad. Hon kommer, sedan 3 månader tillbaka, dit hvarannan dag från Rom, promenerar klädd som matros med cisarett i munnen, på stranden och badar; exkonungen infinner sig mera sällan, men itföljes, då han kommer, oftast af påfvens krigsminister de Merode och andra herrar från Vatikanen, reaktionens generaler och chefer, Bosco m. fl. Sammankomsterna ega rum ombord på de båda tartygen, å hvilka hvarje oinvigd strängt förbjudes tillträde. Utom de Merode och de neapolitanska generalerna samt flyktingarne, infinna sig derstädes: msgr de Cesar, abbot i Monte Virgina vid Avellino, under hvilken hrr de Santis och Becchetti tjena som värfvare af banden, samt romerska abboten Ricci och msgr Kiario, grefve Carini, major inom påfliga armåen, adjutant Ussani och en kavallerikapten utgörande värfningsbyrån. Värfningarne ega hufvudsakligen rum söndags morgnarne på Montanaraplatsen och Campo di Fiore, dit landttolket brukar strömma till; de värfvade afgå i små hopar om tolf man öfver Anagni, der påfliga zuaver stå, och organisera sig derefter i Abruzzerna, men undvika Frosinone, Veroli, Ceprano och Valle Corsa, der fransmän stå och, såsom det heter, bevaka gränsen; men delegaten i Frosinone står i förbindelse med banditanföraren Chiavone och klostren i gränsdistrikterna begagnas till vapendepöter. Fransmännen äro på benen både natt och dag, för att aldrig vara tillstädes just der de skulle hugga in. — General Cialdini har nu till italienska regeringen oflicielt inberättat, att han nu är så till vida på det rena med röfrarne, att hans närvaro i Neapel icke mera behöfves. Det forna konungariket De båda Sicilierna skall indelas i 15 provinsial-regeringar, hvilka skola samtliga träda i direkt förbindelse med centralregeringen. Det förtjenar anmärkas att konungariket Neapels provinser sjelfve fordra, att icke bli beroende af staden Neapel. Den påfliga regeringen har i dessa dagar gjort sig skyldig till ett justitiemord, i det hon låtit afrätta en handtverkare vid namn Lucatelli, hvilken; anklagats för att ha dödat en påflig gensdarm. Lucatelli förklarade i sin sista etund, att han var oskyldig, och några timmar efter hans afrättning ingick äfven från Florens en depesch, som berättade, att en romersk flykting samma dag frivilligt inställt sig hos öfverheten derstädes och förklarat sig skyldig till det mord, för hvilket Lucatelli blifvit förklarad skyldig. Den förut omnämnda artikeln i parisertidningen Journal des Debats, hvaruti framhålles den afsedda omkastningen inom Preussiska politiken till förmån för en allians med Frankrike och Preussens vägran att ännu erkänna konungariket Italien, har väckt stort uppseende inom Paris, men man vet ej rätt bvilka afsigter man skall tillägga den, utan är mest hugad för att betrakta det hela som en manöver, hvilken går ut på att försvåra ett närmande mellan Preussen och England och antingen föröka kejsar Napoleons gloria, såframt det vid sammankomsten lyckas honom att omstämma konung Wilhelm -med afseende på Italiens erkännande, eller att förbereda allmänheten på preussiske konungens afslag derutinnan. De italienska papperen hafva på pariserbörsen redan fallit tillfölje af artikeln. De franska intrigerna i Geneve äro nu i full gång och antaga proportioner, hvilka ej kunna annat än ställa Frankrikes beteende uti denna angelägenhet i en ful dager. Den halfofficiela Constitutionnel innehåller sålunda en artikel rörande tillståndet i Geneve, hvilken betecknar detta såsom högst eländigt. Tidn. säger, att polisen derstädes icke längre förmår göra motstånd mot de onda lidelserna. Den personliga säkerheten är hotad. För 5 francs kan man få en politisk motståndare röjd ur vägen. Flere personer, bland andra en fransk ingeniör, hafva funnits drunknade i Rhonefloden och Genversjön. Alla intressen äro hotade; 7,000 arbetare äro utan sysselsättning. — Man torde med skäl kunna fråga: hvarifrån så plötsligt dessa oroligheter, om hvilka man ej hyst någon aning, förrän FranknPila hömada hunada ut mna Intnimnit 2 Jdatta AK le fn rn rÅA