. .. Denna förfalskning skall den gudomliga rättvisan förlåta mig och den tynger ej på mitt samvete. Således behöfva vi endast begifva oss till fängelset. Tjädern skall förete ordern, fordra doktorns försättande i frihet och komma med honom tillbaka till oss . .. Hvalfisken försäkrar oss att båten väntar. Alla de, som skola åtfölja oss, skola vara i ordning ... Vi skola gå i båten och afvakta fregatten vid inloppet till Kilen, såsom det blifvit öfverenskommet med Victor Hugues. Är det icke så? Jag har ju ingenting glömt? — Ingenting! genmälte Henri. — Således är öfverstens frånvaro det enda hindret för vår plans framgång. Den enda svårigheten är fröken Blanches inskeppning. — Ännu en gång, tänk icke på mig! utbrast fröken de Niorres, — Öfvergifva er, min syster! sade Henr med darrande stämma. Heldre dö än att icke betrygga er flykt. Ni måste ombord! ... Men hvar. ken Jacquet eller jag kunna föra er dit.. Våra fiender kunna känna igen oss... vå undergång skulle äfven medföra er! Ah, hvar före är ej öfversten här!... Hvarföre har ickt Brune kommit tillbaka? Jacquet svarade icke. Hans verksamma sjä arbetade oafbrutet. — Den största svårigheten, sade han, ä att komma ombord på la Perle. Augereau skull