hålla dess berättigande. Detta har denna senare gjort genom att påpeka det förhållande, som också ursprungligen föranledt åtgärden, att nemligen vexlar, trasserade af bank i landsorten på bank i Stockholm, icke här kunna med beqvämlighet negotieras, alldenstund härvarande enskilda bank icke står i den affärsförbindelse med landets öfriga pri vatbanker, att den utan vidare skulle negotiera deras vexlar, utan fordrar att den person, af hvilken den mottager en sådan vexel, skall stå all risk för dess förkommande under försändningen till inlösning o. s. v. Detta anförande har åter föranledt Postoch Inrikes Tidningar att häftigt anfalla härvarande enskilda bank, beskylla den för dåligt skötande : af sina affärer samt yrka på vägran af ny oktroj åt banken då den nuvarande utgår. Med anledning häraf har en delegare i härvarande enskilda bank insändt till Postoch Inr. Tidn. nedanstående svaromål, hvilket på anmodan jemväl införes i vår tidning. Till Red. af Postoch Inrikes Tidningar. I sin tidning d. 17 d:s har Redaktionen, med anledning af en skriftvexling mellan härvarande köpmansförening och handelsföreningen i Upsala, uttalat ofördelaktigt omdöme om förvaltningen at Göteborgs Enskilda Bank, i ordalag mer än vanligt bittra och bottulla. Detta omdöme grundas på hvad genow nämnda skriftvexling skall upplysas, om bankens behandling af andra bankers vexlar, och då Red. uppenbart misstagit sig om det förhållande som gifvit anledning till klandret, har en delegare i banken, med full kännedom om saken, härmed velat lemna nedanstående upplysningar, i förmodan att desamma skola blifva införda i Red:s tidning och de andra tidningar, som ej afbida upplysningen innan artikeln återgifves. Sedan en del enskilda och filialbanker under den sednare tiden tillkännagifvit, att de tillhandahålla vexlar på Stockholm, hafva temligen allmänt, personer, som haft utbetalningar att göra, börjat remittera dylika vexlar, i liqvid till andra orter än den, der vexlarne varit betalbara, utan afseende å den omväg för liqviden, som deraf uppkommit. På detta sätt hafva från de mest aflägsna orter till Göteborg blifvit remitterade vexlar betalbara i Stockholm, otta på obetydliga belopp, och närmaste följden härat har varit, att mottagaren i Enskilda banken begärt awt densamma skulle uppta dessa vexlar mot kontant liqvid. Lika riktigt det är att genom vexlar söka undvika penningars försändande fram och åter, lika orätt blir det att, blott för att förvandla remissan till en vexel, göra en omväg med liqviden samt onödigtvis besvära sig sjelf och andra. Till det senare slaget af transaktioner hör t. ex. om en person i Upsala, som har att göra en remiss till Göteborg under 150 rdr, i stället att ur sin kassa taga penningarne och afsända desamma till fordringsegaren under sluten rekommendation, insätter beloppet i dervarande bankafdelning mot vexel på Stockholm och sänder densamma till Göteborg, der mottagaren i Enskilda banken söker tå den inlöst, derefter denna bank föranledes sända vexeln till Stockholms Enskilda bank, som slutligen uppgör affären med acceptanten. Utom onödigt besvär för sig sjelf och fordringsegaren har remittenten således tvungit 3:ne bankinrättningar att notera hans liqvid och derom korrespondera. Bland de vexelaffärer, som förekomma, höra sådane som nu antyas ej mer till sällsyntnheterna, och då man fordrar att de enskilda bankerne skola lemna sin tjenst till dylika transaktioner, betänker man ej, att man dermed hindrar deras vigtigare befattningar och behörig tillsyn dervid. Den, som bar kännedom om tratiken i Göteborgs enskilda bank, hvilka arbetskrafter den upptager och de svårigheter som möta uppfyllandet at härvarande affärsmäns anspråk på tferin betjening i de verkliga affärerna, skulle således ursäkta banken, om den vägrade att taga befattning med sådane vexlar, som de autydda. Denna ursäkt har dock ej hittills, ertordrats enär banken oafbrutet visat sin tjenstvillighet mot trafikanterne genom att upptaga såväl antydde, som andra vexlar. Det enda vilkor banken dervid i vissa fall gjort, har varit, att den begärt vexelinnehafvarens ansvarighet för den förlust, som genom remissa af vexeln kan inträffa. För rorelsen begagnas nemligen solavexlar, och då dessa, som bekant är, ej kunna mot assurans rekommenderas, skulle följden, om de under afsändandet törkommo, blifva den vidlyftiga procedur, som vexellagen föreskrifver, hvarigenom banken skulle dag och är vara sina pengar afhänd, innan liqvid erhölles. En och annan bank, deribland Stockholms Enskilda bank, har med Göteborgsbanken träffat sådant attal, att den senare ej löper denna risk, och i afseende å deras vexlar har någon garanti ej tordrats och ej heller för primavexlar, då den deremot i fråga om andra bankers vexlar gjorts till vilkor för inlösningen. Öfver denna garanti är det nu köpmanstöreningens ledamöter klagat, och det är endast derom tvisten med handelsföreningen i Upsala uppstått. Det är bankens begäran deraf, som framkallar föreningens yttrande derom, att banken ej tidsenligt förvaltas, som eggar Upsala handelsförening till ännu oblidare yttranden och sednast förmår Rikets officiela tidning till utfall mot banken och dess styrelse, med hotelser att den gjort sig ovärdig vidare existens och efter oktrojens slut ej borde påräkDa sådan. Af de banker, som mot kontant erhllna smsa utläsa sina vavlar arch ninta ränta.