Article Image
na härvid endast tillägga, att om så förhåller sig, gör det oss verkligen ondt. Vi hafva genomläst flygskriften med stort nöje. Om den icke var autentisk, var den likväl åtminstone ovederlägglig. Den uttryckte det frisinnade Europas åsigter och erkände häåndelsernas orubbliga logik. Det skulle vara omöjligt, att bestrida skriftens argumenter eller förneka hennes slutsatser. Hon gaf uttryck åt hela verldens öfvertygelse och det rådde en allmän glädje, då man trodde, att denna öfvertygelse slutligen delades af dem, som befunno sig i tillfälle, att gifva dem praktisk verkan. Moniteuren må visa från sig hvarje gemenskap med flygskriften, verkningen af densamma skall likväl förblifva outplånlig Om det lyckats fransmännens kejsare, att genom slaget vid Solferino vinna makt åt sig och ära åt de franska vapnen, så var det likväl genom Italiens befriande hans politik tillvann sig verldens bifall. Denna enda händelse undangömde en mängd fel. Den egde visserligen i historien flere betänkliga punkter, öfver hvilka man kunde komma i tvehågsenhet; men i det hela gladdes man likväl öfver en ädel nations befriande. Utan Frankrikes svärd skulle Italien aldrig kunnat bli fritt och det kunde derföre endast vara af föga gagn att kritisera de vilkor, under hvilka detta svärd drogs. Fulländandet af det goda verket förhindras nu medelbarligen just genom de vapen, som påbörjat det, Frankrike förhindrar, såsom flygskriften uttryckligen bevisar, Italien från att bli italienskt. Konungariket Italien är grundadt och dess konung proklamerad, men det nya konungariket är utan hufvudstad. I dess hufvudstad hvimlar det af fiender, och dessa fiender kunna icke undanträngas, emedan påfven, som understödjer dem, skyddas af en fransk besättning. Utan detta skydd skulle påfliga regeringen icke kunna bestå en enda dag. Säker bakom er så mäktig egid, konspirerar hon mot saker: nas nya ordning och skickar sina emissarier öfver gränsen, för att härja konungariket Ita. liens södra provinser. Hufvudstaden för Vic tor Emanuels stat är derföre ett sanctuarium af det värsta slag och kan icke angripas emedan den innehafves af dem, emot hvilke det är honom omöjligt att draga svärdet. On kejsaren återkallade sina trupper från Rom skulle oroligheterna i Södra Italien upphöra italienarne skulle hafva en hufvudstad och ko nungarikets enhet blifva fullkomlig. Såsom de nu förhåller sig, är den politiska kroppen utar hjerta, och det som skulle vara den italien ska maktens medelpunkt är härden för sam mansvurna, hvilkas mål är att göra ogjord allt hvad Italiens befriare hafva gjort. De skulle vara svårt äfven för den finaste poli tiker, att utfinna ett godt skäl för den poli tik, genom hvilken dessa anomalier förlängas — Times öfvergår derefter till några refiexio ner öfver det oberättigade i påfvens verlds liga makt, och slutar sin särdeles väl skrifn artikel sålunda: Vi hoppas förtröstansfull oaktadt Moniteurens förnekanden, att den ei sta flygskriften icke är utan någon grund kejsarens beslut. Han kan med ett enda or lösa den romerska frågan och fullända sit eget verk genom konungariket Italiens kon solidering. Det är i många afseenden märkligt at se denna maskpolitik, som bedrifves af Napo leon. Blott med ett ord till Goyon i Rom blott med ett pr telegraf afsändt: marchez skulle han kunna afvända den osäkerhet, sor nu råder öfverallt inom Europa, och gifva e bestämd fåra åt händelsernas ström, hvilker vi hoppas det i frihetens namn, dock skal till sist bana sig väg, för att på sin bred våg föra det materiela välståndets och de andliga oberoendets stora rikedomar uti fre dens obeväpnade farkoster närmare mot de kulturens och den andliga frihetens hamn, sor är en uppgift för vår tidsandas farkost a! uppnå. Den halfofficiela franska tidningen Pa trie berättar, att alla de främmande makter nas representanter i Rom, på kardinal Anto nellis uppmaning, intygat riktigheten af de påfliga regeringens förnekande af sanninge i Ricasolis beskyllnigar mot regeringen, at hon skulle understödja röfverierna i Sydita lien; och att Frankrikes gesandt varit de förste, som lemnat detta intyg. Det tros

16 september 1861, sida 3

Thumbnail