Från Utlandet. Ett af de intressantaste ämnen inom den politiska statsekonomien är onekligen de redogörelser, som någon gång nå oss ölver Rysslands finansiela förhållanden. Angående detta lands budget heter det uti den bekante statsekonomen J. E. Horns vanliga månadsotversigt öfver de främmande staternas finanser i Journal des Economistes för Juli månad: Oaktadt de finansiela reformer, som under sista åren uttorts eller föreslagits, har Ryssland lhkväl icke haft nog sjeltbeherrskning, att låta ljuset tränga fritt in i skattkammarens räkenskaper, och att kalla den offentliga kontrollen till hjelp vid handhalvandet af det allmännas penningar. Det är endast genom några embetsmäns djerfva upplysningar, som man då och då erhåller några pålitliga underrättelser. En indiskretion at detta slag har nyligen satt Hertzen i stånd att i sin tidning Kolokol (Klockan, en rysk journal, som utkommer i London) offentliggöra den ryska budgeten för 1860. Inkomstoch utgiftssumman afviker ej mycket från de uppgilter, som de anseddaste arbetena i denna vag under sista åren innehållit. Inkomsten skulle vara 281,318,536 rubler (1 rubel ca 2 rdr 84 öre sv. rmt), och utgiften 298,307,388 R., bristen är således 16,988,852 KR. Men verkligheten skall hatva mycket öfverskridit budgetens uppgifter — såsom det äfven sker i mången annan stor stat, som vi nära känna till. Furst Dolgoroukow, som på franska i ett tillägg till hans i Leipzig utkommande intressanta verk La question russo-polonaise lemnat ett utdrag ur Hertzens budget, är öfvertygad om, att den verkliga bristen utgjort 44 millioner rubler och att den bhfvit betäckt dels genom ett offentligt utfärdande af statsobligationer (för 15 millioner), dels genom ett hemligt utgifvande af sedlar eller kreditbevis. Dolgoroukow säger icke, om denna tillökning af bristen härflyter från en förminskning i inkomsterna eller en tillökning i utgifterna, jemförd med det öfverslag som meddelats riksrådet. Inkomstbudgeten utmärker sig genom stor enkelhet i den mening, att nära hälften (45 procent) af hela inkomsten lemnas af en hufvudpost, bränvinsförpaktningen, hvilken inbringar 128,3 millioner rubel, en annan fjerdedel lemnar den personliga skatten, koppskatten (51,4 mill.) och tullen (29 mill), så att dessa 3 poster tillsammans bidraga 208,7 millioner rubler eller 74,3 pret af hela statsnkomsten. Till den första posten må dessutom läggas den inkomst, som erhålles genom försäljningen af bränvin från statens brännerier (5,7 mill.) och afgiften på utskänkningsställena (1,4 mill.) i vissa provinser, som äro inderkastade särskilda bestämmelser. Bränvinet inbringar sålunda i statens kassa 134 mill. rubel; hvem kan väl säga, huru många