UutSsLlaälllles. Delad TUIKRKStaäverjFFOP0e0LSCR vid ett ytligt betraktande säsom en ganska liberal institution, alldenstund folken genom sina landwdagsdeputerade direkie ingripna i det allmännas angelägenheter; men medvetandet af den i 1I:sta kurien, bestående af fideikommissarier, andliga, statsmän, m. m.,valdaför lifstid, indirekt tillstadesvarande motvigtmot folkviljan törringarbetydligtvardetaldennaskenkousuution. Dewa har man älven insett och derföre ingalunda gjort sig några olverdvifna toreställningar om framgången al detta Usterrikes nya statslörfaltnings-experiment. Irov at det myckna vacklandet, utledsen vid de manga råd, som från alla håll tillströmmade kejsaren, beslöt han att konseqvent fasthalla vid detta program, dertill förledd af det bitall diplomet, säsom uppsatt al Vv. Schmering, rönte af dev tyska paruet, för hvilket helstaten naturligtvis var hufvudsak. Först vägrade venetianarne, att skicka medlemmar till riksrådet. I denna arma provins räder dock skråcksystemet och el strängt belägringstillstaud hbyrlar alltjemt med sin tyngd otver den förtryckta betolkningen derstådes. Här ansåg sig östorrikiska regeringen ej behötva krusa, utan sade: då j ej viljen tillmötesgå vär landsfaderliga godhet och välja riksrädsmediermmar, så utse Vi sjellve sådana! Kejsaren utnämnde derfore tjugo venetianska riksrad bland personer, på hvilka han trodde sig kunva räkna — men änuu i denna stund har ingen at de utnämnda infunnit sig, och regeringen tar hälla god mme. Sedan kommo ungrarne. Dessa ha åberopat sina gamla, at regenterna besvurna lagar och i konseqvens dermed forklarat sig ej kunna sortera under någon helstatstorfattmng. Ungern år et sjeltständigt land, säga de, med egen konung och egen förtattniug. Det vill sjeltt handhatva sina finanser och sim arme, det vill upprätthålla sina egna lagar och sjelft på sin sjeltvalda landidag sutta de nya lagar, som det anser nödiga. Och derfore vagrade naturligtvis ungrarne, alt msända de i februaridiplometv bestämda riksrådsdeputerade. Detta var dock ej allt. I den adress till herrskaren, hvari ungerska landtdagen begärde sin lagliga räw och besvärade sig öfver brott, som föröfvats mot deras besvurna grundlagar, fordra de återställandet at sin sjeltstandiga stillniog inom österrikiska statstorbundet. Dä herrskaren vägrade mottaga adressen, blef den af landtdagen törandrad och tillställd korungen; men samma fordringar stodo qvar. Kejsaren, som årft den bekanta Habsburgska envisheten, beslutar då, på inrådan af tyska partiet mom ministeren, av upplösa ungerska landtdagen. Emellerud ha under tiden afven kroaterna på sin landtdag i Agram vägrat, i likhet med ungrare och venetianer, av inginda medlemmar will helstatsriksrådet. Dewua har gilvit ungrarne än mera mod. Genom ungerska landidagens upplösning skulle nemhgen skattebevillningen fortfarande komma att utgå trån Ungern på samma godtyckliga sätt som törut. Dessa skattebördor ha tyngt för mycket på landet, 1 hisklig grad ökat protestariet, och derigenom aälven den allmänna osäkerheten otfver hvilken man mycket klagar, håmmat all handel och alla näringar, minskat egendomarnes värde tilltölje at jordegarnes brist på kapitaler athälla jorden öppen, 0. s. v. Genom landtdat geus upplösmnog skulle ätven det forhatliga tobaksmonopolet stå qvar. Osterrikiska regeringen har nemligen slagit under sig all tobakstabrikation och dymedelst lagt hämsko på jordbrukarens odlande at tobaksplantan, hvil ken trifves så väl i Ungern. Jordbrukaren får nemligen för sin vara endast det pris, som regeringen behagar bestämma och hvilket ar särdeles lågt, under det deremot det förädlade råämnet säljes till ett pris, högre än dess värde. Ungrarne hatva nawrlgwis derfore, älven i full konseqvens med sina anspråk på selfgovermnent, protesterat mot landtdageus upplösning. Så stå sakerna, och man atvaktar otåligt hvad beslut eller mått och steg österrikiska regeringen nu kan vilja taga. Kan man ej antaga, att österrikiska monarkien måste ramla sönder inom kort, såframt den icke gör det stora, men nödvändiga språnget från en tysk centralstat med en blott skenkonstitution till ett slaviskt-tyskt förbund af federativa stater? Steget blir svårt att taga för kejsar Frans Josef, som af böjelse och vana älskar absolutismen och den allherskande makten; men det ar tidens fordran och for tidsandan måste jordens furstar böja sig, om de ej vilja att kronorna skola blåsa af deras hufvuden. Vore ej Frans Josef törblindad af absolutismens bländverk, skulle han kunna se, att makten med folkets vilja, är större än 9 a a oo ån ialla nn d OC rnda