a REDS ER RETAS Från Utlandet. Napoleonsdagen, d. 15 augusti, har i hela Frankrike firats med stora festligheter; dock var det, såsom vanligt, isynnerhet hufvudstaden, som vid detta tillfälle utvecklade hela sin prakt. Redan kl. 6 på morgonen förkunnade kanonernas dunder parisarne, att högtidsdagen var inne, och under förmiddagens lopp utdelades rundliga gåtvor till de fattiga. Kl. 1 afsjöngs ett tedeum 1 Notre-Damekyrkan, der erkebiskopen at Paris, kardinal Morlat, förrättade gudstjensten, och här hade alla kejsardömets högsta embetsmäån samt mest ansedda anhängare stämt möte med hvarandra. Från tidigt på morgonen voro alla theatrarne, som spelade utan betalning, belägrade af en talrik menniskomassa, och de gätvo alla de bästa stycken de hade på sina repertoarer. På operan uppfördes Huguenotterna, ä Theåatre Francais UCid och Le malade imaginaire, på Opera-Comique Hvita Frun o. s v. För dem, som ej varit nog lyckliga att få plats på teatrarne, uppfördes militära pantomimer på invalidhotellets esplanade, der den franska armeen hela dagen igenom jagade kinesiska och cochinkinesiska armeer på flykten. Kl. 8 började illuminationen, hvilken var ovanligt ståtlig; isynnerhet hade man användt en ofantlig massa kulörta glaslampor, hvilkas verkan skildras såsom alldeles utomordentlig; endast på triumfbågen voro anbragta 100,000 glaslampor. På Boulevarde Malesherbes fanns dekorationen från invigningsdagen, d. 13 augusti, ännu qvar, och under den starka belysningen tog allt sig ännu mera lysande ut än då. Kl. 9 afbrändes på Quai dOrsai och Jenabron ett gigantiskt fyrverkeri af kejsarens tyrverkare Ruggieri; bl. a. gats der en framställning af kejsarens af Kina sommarpalats, och från Jenvabron uppsteg en eldbukett at 20,000 raketer, hvarpå till slut gafs en bouquet dadieu, i hvilken 400 bomber af olika färger sprungo med bländande glans sönder i luften. Anda tills långt ut på natten böljade en oräknelig menniskomassa genom Paris gator, men ordningen blet ej störd ett enda ögonblick, och ingen olyckshändelse inträffade, fastän trängseln på flere ställen varit utomordentligt stor. — ÅA lägret vid Chålons firades dagen med gudstjenst, stor taftel hos kejsaren samt fyrverkeri, och soldaterna blefvo rikligen sedda till godo. — Utom Frankrike firades Napoleondagen företrädesvis i Italien. Neapel var d. 1å:de på aftonen frivilligt illumineradt, och invånarne drogo genom gatorna under hurrarop för kejsar Napoleon, Viktor Emanuel, Cialdini och Garibaldi. I Rom var det qvarter, der de franska trupperna ligga inqvarterade rikt illumineradt; Goyon gaf med anledning af dagen stor diner och påfven utdelade åt franska trupperna sin välsignelse. Vi nämnde i går några ord om Garibaldi och den nytta han skulle genom sin närvaro i Neapel göra till undertryckande af upproret; och redan i dagens utländska tidningar angifves Garibaldis resa dit såsom alldeles afgjord. Redan för någon tid sedan egde nemligen en liflig korrespondens rum mellan Viktor Emanuel och Garibaldi, hvars resultat denna reseplan gerna kan antagas vara. En korresp. skrifver härom från Neapel: Garibaldi skall, såsom det allmänt påstås, begifva sig till Neapel d. 7 sept., för att der fira årsdagen af sitt intåg i denna stad ifjol, för hvilket ändamål stora festligheter skola anordnas af regeringen. I sig sjelf är välfirandet af denna årsdag endast en förevänning, då den egentliga orsaken är, att regeringen önskar begagna den omätliga popularitet, Syditaliens befriare eger, att lugna denna landsdel och undertrycka reaktionsbanden. Garibaldis forna adjutant markis Trecchi, numera