Sjögastarnes konung.) Historisk sjöroman, öfversatt från franskan. XVI. Ett festprogram år 1794. Samma natt, då de händelser inträffade i Brest, hvilka vi i föregående kapitel berättat, strömmade en riklig flod af ljus ut genom tre af fönstren i andra våningen af stadshuset i samma stad. Denna andra våning hade ställts till Prieur de la Marnes förfogande, och de tre upp: lysta fönstren tillhörde hans kabinett. Prieur de la Marne, som af Conventet skickats till departementet Finisterre, för att der representera den nationala myndigheten, liksom hans skolkamrat Jean-Bon Saint-Andrc, var då en man af tretiofyra år. Försedd med någorlunda kunskaper (han hade varit advokat i sin fädernestad Chålons-sur-Marne), hade Prieur icke den vildhet i karakteren, som man kunde tillvita största delen af hans tidehvarfs män, men hans föga utvecklade förståndsförmögenheter, hans tröga uppfattningsförmåga hade dragit honom in på den blodiga branten och snarare af brist på kraft än ) Forts. från N:o 149—155, 157—183, 185—193.