Det inhemska fonderade statslånet. Nya Dagligt Allehanda har uti ett par artiklar enkelt och klart jemfört det nyss afslutade inhemska fonderade statslånet med såväl det af Göteborgs stad nyss förut upptagna lånet som senaste jernvägslånet, och dervid bekräftat den beräkning, som Handelstidningen förut gjort mellan de båda förstnämnda af dessa lån. Göteborgs samfälda omkostnader och förluster å sitt 2-millioners lån uppgå neml. till 133,250 rdr, da deremot det inhemska lånet, reduceradt till samma belopp, kostar staten 483,400 rdr, således 350,150 rdr mera än om detsamma upptagits på samma ställe som det Göteborgska. Men då statens lån här blifvit, för bättre jemförelses skull reduceradt till 2 millioner, och dess nominela belopp var 3 millioner, blir hela den effektiva förlusten (rantan å 9 procents kapitalrabatt under 37 års tid) 725,100 rdr, hvilken summa staten måste utbetala emot att den erhåller netto 2,730,000. Denna finansoperation visar tydligt dels hvarthän det leder att vända sig till platser, der penningarne äro dyrast (inhemska lån), dels att hrr tullmäktige i riksgäldskontoret ej äro några stora financierer. Men saken har en ännu betänkligare sida. 1 instruktionen för hrr fullmäktige stadgades att kostnaderna för det inhemska lånet icke finge öfverstiga dem för det senaste jernvägslånet, och nu har Dagl. Alleh. genom sina beräkningar visat, att det förra af dessa lån är 28!(; procent dyrare än det senare. IlIrr fullmäktige hafva således öfverskridit sina instruktioner. — Af Allehandas sista artikel meddela vi till slut följande: Bland dem som tecknat sig för det s. k. inhemska fonderade statslånet finna vi hrr D. Carnegie komp. i Göteborg för !, af lånet. Denna firma är en af Göteborgs rikaste, mest framstående affärshus, och tillika oftast kunglig i sin frikostighet, när det gäller det allmännas väl eller behof. Att detta hus som onekligen tillhörer la haute finance, vida båttre och klarare än vi insett det barnsliga i riksgäldskontorets bemödanden att på vår kapitalfattiga jordmån och synnerligast under tryckningen af en svår knis vilja genom detta statslån plantera ett inhemskt fondsystem, det behöfver man icke betvifla, lika litet som denna firmas öfvertygelse att detta lån aldrig skulle kunna blifva ett whemskt lån annorlunda än till namnet. Hvad kan då motivet hafva varit för denna firmas uppträdande såsom långifvare vid en tidpunkt, då den visste att dess egen stad negocierade ett lån, der den hade kunnat placera sitt i statslånet engagerade kapital, hvilket uppgår till Göteborgslånets halfva belopp? Vi kunna icke besvara denna fråga annorlunda än från rent finansiel utgångspunkt, således emedan firman beräknade att detta statslån skulle lemna en Herfaldigt större vinst å pengarne än Göteborgslånet, hvars upptagande var anförtrodt åt personer, köpmän och affärsmän, hvilka icke brydde sig om att uppsöka de små kapitalen, utan uteslutande de som befunnos kosta minst, och hvilka hade antagit som ovilkorlig regel, att pengar böra tagas der de Jås för bästa priset, en åsigt som Posttidningen icke tyckes gilla. Imellertid öfvertogo herr D. Carnegie komp. i Göteborg !, af det svenska statslånet, ehuru de uppträdde samtidigt sjelfve såsom låntagare af det lån, som deras födelsebygd utomlands på oändligt billigare vilkor upptog. Deras vinst var gifven, och spekalationen lika klok och väl beräknad som den från statens sida var oklok och illa beräknad. Konungens resa. Om H. M:ts ankomst till Havre läses, enl. P. T., i Courrier de Havre för d. 6 aug.: H. M:t konungen af Sverige, som väntades hit i går. anlände först